26/11: VIP-Taxi är krisbarometern. Cska-invasion av Jaroslavl. Skillnad på fotboll och fotboll.

26th of November:

Det är finanskris i världen. Så också i Ryssland.
Börsen stänger var och varannan dag. Byggen stoppas. Investeringar fryses och folk börjar få sparken.
Ändå är uppfattningen bland "vanligt" folk att finanskris är främst något som drabbat USA och Europa.

En anledning till det är ryssar i stor utsträckning fortfarande är cash-människor, som har besparingarna i madrassen, och således märks inte krisen ännu i det dagliga livet.
En annan anledning är att Kreml gör allt för att dölja krisen för invånarna, vilket bland annat innebär "förbud" för media att behandla den inhemska krisen.

Min egna lilla krisbarometer är hur många VIP-Taxi jag ser när jag åker förbi Moskvas berömda utsiktsplats nära Moskva Universitet.
VIP-Taxi är för övrigt en historia för sig.
Deras flotta består nämligen av Porsche Cayennes och Maybachs.

Vad ger ni för det? Rätt långt ifrån Stockholm, om man säger så.
Nåväl, de senaste veckorna har jag inte märkt att det står fler bilar stilla än vad det gjorde för några månader sedan.

Något annat som är rätt långt ifrån Sthlm är antalet trafikolyckor.
När den första snön föll förra veckan inträffade - enligt Moskvanyheterna på TV - 2 000 olyckor på en dag.
Alltså de som rapporterades. De flesta var säkert bara plåtskador... men ändå; 2 000.
På väg till flygplatsen tidigare i veckan såg jag fyra olyckor. Och då snöade det inte ens.

Jag ska inte på något sätt förhärliga fotbollsvåld eller diverse mindre gott uppträdande på fotbollsläktare.
Men följande rader i samband med Premier Leagues bevakning av fans uppträdande på läktarna visar bara hur långt fotboll a´la 2008 är ifrån den sport jag en gång så mycket älskade:
"It’s no surprise that Aston Villa is bottom of the league especially after the way one of their supporters threw a coin at Harry Redknapp, which hit the assistant referee instead."

Notera "ett mynt".
Inte som förr i tiden när det kunde kastas in hundratals pund under en match.
Jag försvarar inte inkastade saker. Men meningen "It’s no surprise that Aston Villa is bottom of the league..." efter ett mynt är bara för mycket.
Herregud. Vissa skulle varit med på gamla goda tiden.

Det var lite skillnad när CSKA Moskva avslutade årets ligaspel borta mot Shinnik Jaroslavl i lördags.
CSKA:s fans var på säsongsavslutningshumör, vilket ni kan se på följande tre filmer, 1 o 2 o 3.
Cirka 7 000 "invaderade" Jaroslalv med allt vad det innebär av sprit, att visa bönderna vilka som är från huvudstaden, fylla stans barer och klubbar hela dagen och kvällen före och efter matchen, etc.

Den tillställningen bjöd på hundratals bengaler matchen igenom. Mängder av bengaler inkastade på planen. Slagsmål med polisen bakom målet en stor del av andra halvlek. Vattenkanoner, etc. Allt medan matchen fortsatte att spelas som inget hänt.
Den enda gången domaren bröt matchen var när det kastades in bengaler på planen så att hela arenan rökfylldes.
Han blåste dock igång matchen igen så fort röken hade skingrats.
Det är alltså fortfarande skillnad på fotboll och fotboll.

Dagens citat:

"The future, according to some scientists, will be exactly like the past, only far more expensive."

- John Sladek

Läs även andra bloggares åsikter om Finanskris, Ryssland, Moskva, trafikolyckor, Cska Moscow, fotbollsvåld, kravaller, fotboll, Jaroslavl, Aston Villa, huliganer, snö, taxi, kris.

18/11: Hiddink och jag talar samma språk. Hotel Viru - klassikernas klassiker. Fler massmail från Mr Heavy Metal.

18th of November:

Rätt skönt ögonblick i helgen.

Jag sprang på en av mina favorittränare genom tiderna, Guus Hiddink.

När vi stod och samspråkade kom en tredje herre och Mr Hiddink ursäktade sig för att hälsa på denne.

Denne var den mest legendariske av alla legendarer inom hockeyvärlden, Viktor Tichonov.

Där stod alltså Guus Hiddink, Viktor Tichonov och undertecknad.

Vi snackar om tre prominenta herrar.

Det underliga var bara att det var jag som väckte minst uppståndelse och intresse bland omgivningen.

Nu hann jag och min idol Guus Hiddink också med att prata fotboll - och det var intressant.

I synnerhet när vi kom in på matchen Ryssland-Sverige i Innsbruck:

"Problemet i somras var inte Sveriges ålderstigna trupp, utan att ni saknade taktik".

"Eller rättare sagt, taktiskt spelade ni som vi andra gjorde för tio år sedan", sa Hiddink allvarligt.

Jag njöt av Hiddinks ord.

Och jag kände mig mycket tillfreds med att holländaren inte direkt hade något positivt att säga om Lars Lagerbäck som fotbollstränare.

Jag har alltid - trots kvalificeringarna till alla mästerskap - varit skarpt kritisk till Lagerbäck.

Det känns skönt att jag i alla fall har Guud Hiddink på min sida.

Vilka har ni Lagerbäck-vänner på er sida?

Pratade med polare, vars jobb inte är att vara tjänsteman.

Vi kom in på Tallinn och det oerhört klassiska Hotel Viru.

Hotel Viru var på 90-talet ökänt.

Ett gammalt Sovjethotell, taffligt moderniserat... med resultatet att det blev så där underbart sunkigt, som det ska vara när män eller killar eller pojkar åker på krökarresor.

I källaren fanns en nattklubb... där det förutom mycket sprit bland annat fanns mässingstänger.

Ja, ni kan tänka er kombinationen... "fd Sovjetstat", "billig sprit", "mycket sprit", "resor", "mässingsstänger"... tro fan att män och killar och pojkar mådde som kalvar på grönbete.

Det var för övrigt från Hotel Virus källare de två svenska fackföreningsledarna försvann för att senare hittas mördaade 1991.

Det som hände var naturligtvis både tragiskt och hemskt...... men som på många andra ställen runt om i världen genom åren har mycket handlat om att kunna supa med finess och agera efter det sunda förnuftet.

Långt ifrån alla kan detta.

Mr Heavy Metal skickade häromdagen ut ett av alla sina massmail.

Som så ofta handlade det om musik.

Nu har jag alltid varit och kommer alltid att vara en älskare av musik av det hårdare slaget.

Men jag har i alla fall växt upp och sedan rätt många år lämnat fanatismen bakom mig.

Mr Heavy Metal pumpar dock ut sina meddelanden som om han fortfarande var 16 eller 17 år.

Ena veckan har något band släppt sin första platta på 23 år.

Nästa vecka har någon annan metalgrupp släppt sin totalt 32:a platta i karriären - och Mr Heavy Metal försöker övertyga omgivningen om att det är den bästa någonsin.

Det senare är naturligtvis kvalificerat bullshit.

När det gäller musik släpps inte "det bästa någonsin" år 2008.

I synnerhet när det gäller hårdrock så var ALLT bättre förr i tiden.

Därmed basta!

Allra mest fanatisk är Mr Hevay Metal när det gäller Phil Lynott.

Jag är visserligen den förste att erkänna att Lynott när det begav sig var en av de största och eftersom ALLT när det gäller hårdrock var bättre förr, så är således Mr Lynott fortfarande en av de största.

Jag är också den förste att erkänna att jag är oerhört svag för och attraherad av kombinationen Rock´n´Roll, Guinness och framför allt Jameson.

Men jag kan ändå inte annat än konstatera att Mr Heavy Metals mail häromdagen andas väldigt mycket tonåring.

I alla fall mycket mer tonåring än den aktningsvärda ålder han i själva verket befinner sig i.

"Nu är det snart 23 år sedan den störste checkade ut. Eftersom mitt vardagsrum inte längre räcker till för dem som vill hylla Phil med en kväll av rock'n'roll, Jameson och Guinness så kände vi att det var dags att ta steget fullt ut.

Jag hoppas att vi får se de flesta av er söndagen den 4 januari. Att det råkar vara just en söndag är av mindre betydelse eftersom måndagen är trettondagsafton och klämdag.

Om ni inte är lediga, ta ledigt. Eller säg upp er - för jag kan lova att detta blir en kväll att minnas!"

Nu kommer jag sannolikt att befinna mig någonstans i södra Europa eller Afrika den 4:e januari, men jag är inte sämre än att jag kan erkänna att om jag hade varit hemma i Stockholm så hade jag deltagit i denna festlighet.

Mest för att jag barnsligt förtjust i fylleslag av det slag som jag misstänker att detta blir.

Jag minns för övrigt oerhört väl var jag befann mig när jag fick höra om Philip Parris Lynotts död.

Jag bodde i norra Värmland den vintern och rattade min dåvarande vita Opel Rekord upp mot skogarna när radions Ekot meddelade den för tidiga bortgången.

Att Ekot basunerade ut detta bevisar, mer än något annat, Phil Lynotts storhet.

Dagens citat:

"The only good ideas are the ones I can take credit for."

- R. Stevens

Läs även andra bloggares åsikter om Thin Lizzy, Ryssland, Phil Lynott, Guus Hiddink, Viktor Tichonov, ishockey, hårdrock, heavy metal, Tallin, Hotel Viru, Ryssland-Sverige, Innsbruck, Lars Lagerbäck, Jameson, Guinness.

9/11: Afton med Bounty. Krisen "göms" i Ryssland. Ingen damvolleyboll i helgen.

9th of November:

Golfjournalisten mailar och erkänner att det är rätt frustrerande att vara f d stallchef.

  Han konstaterar att livet plötsligt är rätt enkelspårigt eftersom han ännu inte hittat någon hobby som han lever för med samma passion som med fotbollen.

  Han skriver vidare att han också bryr sig för mycket om jobbet nu när han inte har fotbollslagen i stallet att ta hand om.

Jag har exakt samma problem. Sjukt mycket tid läggs på jobbet och tiden som blir över går till att försöka hitta en hobby som jag kan brinna för.

  Jag följer till exempel rysk dambasket halvhyfsat, men det är rätt

 långt till den passion jag hade för fotboll.

  Igår skulle jag ge damvolleyboll en chans.

Det gick inte så bra. Bland annat på grund av trafiken så kom jag inte ens till matchen.

  Det var nog ett tecken. Damvolleyboll är nog inget för mig.

  När jag bakfull igår morse låg i soffan (vilket, i ärlighetens namn, var en anledning till att jag kom iväg sent och således missade damvolleybollen) slötittade jag på Euronews.

Plötsligt visade de fotbollsresultat från den gångna veckan.

  Det hade tydligen spelats Champions League och jag såg att Anorthosis Famagusta ligger tvåa i sin grupp.

  Det är sjukt sensationellt. Men att jag inte visste detta förrän fyra dagar efteråt visar ändå att jag klarar av att hålla mig borta från fotbollen.

Anorthosis Famagusta har för övrigt alltid varit mitt lag på Cypern. Men på min tid så låg inte cypriotiska lag tvåa i någon Champions League-grupp.

  Cypriotiska lag spelade över huvudtaget inte i Champions League då.

Pratade i telefon med Mr J. Vi pratade mest om finanskrisen.

  Den är tydligen påtaglig och märks överallt i Sverige.

  Det är kris även i Ryssland.

  Skillnaden här är att den inte dominerar media på samma sätt.

Man skriver och pratar om krisen i Europa och USA, men ordern från Kreml till ryska medier är glasklar: ingen rapportering om krisen i Ryssland.

  Man är livrädd för att ryssarna ska springa till bankerna och ta ut sina besparingar.

  Det ryska banksystemet klarar inte av något sådant utan skulle kollapsa.

  Dessutom har ryssarna blivit av med sina besparingar både en och två gånger tidigare... så det är känsliga saker vi pratar om.

Vid krisen 1998 försvann banker över en natt. Det "intressanta" är att till skillnad mot då så har folk numera lånat pengar i bankerna till bilar, lägenheter och annat.

  När det nu "avslöjas" att många av de så kallade oligarkerna är överbelånade, så kan man ju gissa hur överbelånade vanligt folk är. 

  Det ska mycket intressant att se hur man ska klara av det här nu när företagen ska börja säga upp folk och människor plötsligt inte kan betala sina lån på bilar och lägenheter.

Golfjournalisten meddelar vidare att det snart är dags för detta årtiondes Bountyafton.

  Av någon j-vla anledning "firar" man detta var tionde år.

  Det var 30 år sedan golfjournalisten åt sin första Bounty. 10 år senare anordnades en Bounty-afton i byn där golfjournalisten växte upp.  

  Golfjournalisten skriver:

  "Jag fick i mig 4,5 dubbel-bounty’s innan pannan började svettas och spykänslorna kom som ett brev på posten. Av någon märklig anledning vann jag på detta ganska usla resultat."

1998 var det dags igen. Golfjournalisten vann efter fem uppätna dubbel-bounty´s.

  "Vi ville fira på Café Opera efteråt men lämnade bardisken efter en öl. Det gick helt enkelt inte att ha roligt med hela magen full av en massa Bounty-skit."

  En vardag i mitten av november är det alltså dags igen och Golfjournalisten konstaterar:

  "Ingen har ätit Bounty sedan senast och egentligen vill ingen uppleva detta igen."

Jag har dock inte fått klart för mig varför man inte byter chokladsort om nu Bounty är så j-vla äckligt.
  Man blir konstig av att sluta följa fotboll... det är också något man kan konstatera.

Dagens citat:

"Talk low, talk slow, and don't talk too much."

- John Wayne

Läs även andra bloggares åsikter om Bounty, politik, finans, kris, oligarker, Ryssland, Moskva, choklad, fotboll, Famagusta, Cypern, bakfull, volleyboll.