30th of November:
Jag, Aussiekocken och Plåtslageren kvalitetsdinerade i lördagskväll på Moskvas bästa serbkrog.
Det var som vanligt fantastiskt gott.
Dock, svart montenegrinskt vin samt aprikosslivovitz i rätt rikliga mängder innebar att gårdagen kunde ha varit mer behaglig.
Det var för övrigt Plåtslagarens fel att vi hamnade på "serben" över huvudtaget.
Jag skulle egentligen tillbringat lördagskvällen i Sthlm, men eftersom Plåtslagaren erbjöd sig att skjutsa mig till Sheremetyevo så gick det som det gick.
Jag missade planet.
På grund av trafiken.
Detta alltså en sen lördagseftermiddag.
Man kan ju tycka att Plåtslagaren borde ha lärt sig efter alla dessa år i Moskva att man inte kan komma en halvtimme efter bestämd tid om man ska köra bil till Sheremetyevo.
Att jag å andra sidan kunde ha hoppat på tåget till flygplatsen (vilket jag alltid annars propagerar så hårt för) hör liksom inte till saken.
Han erbjöd ju sig att köra mig och det är ofint att tacka nej.
Efter att ha köpt ny flygbiljett till morgon efter tjatade Plåtslagen hårt för att jag skulle stanna kvar på Sheremetyevo och likt min förebild "Indiern" tillbringa natten i gången på flygplatsens övervåning.
Hade jag följt rådet, så är i alla fall en sak ; jag hade mått bättre igår.
Men någon j-vla gång måste jag faktiskt testa det som var "Indierns" "hem" under ett drygt år.
De senaste månaderna har varit rätt händelserika.
Det har inneburit att kasta sig på plan mellan Moskva, Sthlm och Helsingfors för såväl negativa och positiva händelser.
Från och till den senare destinationen har jag för övrigt varvat flyg med att njutningsfullt resa rälsbundet flera gånger i år.
Som stor älskare av tåg, så svider det naturligtvis extra mycket när det inträffar olyckor (eller om det nu var ett attentat) som den mellan Moskva och St Petersburg i fredagskväll.
I synnerhet på en sträcka som jag rest så ofta.
Det är då f-n att man aldrig kan koppla av och bara njuta, men så är det när man tillbringar mycket av ens tid i Moskva.
Å andra sidan behöver jag i alla fall inte stå och vattna gräsmattor i ösregn, som snubben jag för en tid sedan åkte förbi i nordvästra Moskva.
Helt obegripligt, som så mycket annat i Ryssland.
Dagligen önskar jag mig vara en fluga på väggen för att höra hur man resonerar kring vissa beslut och order i det landet.
Jag hade också gärna varit en fluga på väggen i Tiger och Elin Woods hem häromdagen.
Det verkar vara en fin story.
Det skönaste är ändå Elin påpassligt norpade åt sig en golfklubba - vilka det lär finnas en del av i hemmet - och slog sönder bilrutan med.
Ryska fotbollssäsongen tog slut i lördags. CSKA vann med 3-0, men resultaten i övriga fighter gick, så att säga, fel och vi slutade bara femma, en "pinne" från en Champions League-plats.
Att den säsongen nu är slut samt att jag inte bryr mig om någon annan fotboll innebär det att jag från och med nu helt och fullt kan lägga mitt krut på svensk bandy och rysk dambasket.
Det känns, minst sagt, bra.
Dagens citat:
"I've gone into hundreds of [fortune-teller's parlors], and have been told thousands of things, but nobody ever told me I was a policewoman getting ready to arrest her."
- New York City detective
Eder man om... realiteter, värdelöst vetande samt vad som är rätt respektive fel.
There´s only one B in Brest.
Som liten parvel "lärde" jag mig att Europa var området mellan Brest och Brest. Alltså Brest vid franska Atlantkusten och Brest i Vitryssland, som då var gräns mellan Polen och Sovjet. Det här var mitten på 70-talet när någon intalade mig detta om Europa. Inte så långt senare blev jag vis nog att själv konstatera att Europa minsann sträckte sig ändå bort till Ural.
Den här sidan handlar om allt möjligt från Brest till bortom Brest.
Den här sidan handlar om allt möjligt från Brest till bortom Brest.
23/11: Några anledningar till att fira. Största smörjan jag läst. Hur stoppar papperslappar svininfluensa?
23rd of November:
Trevliga och bra händelser ska firas.
Eftersom förra veckan var riktigt bra, vad är då mer naturligt än att börja raljera i den här spalten igen.
* Slovenien kvalificerade sig för VM i Sydafrika.
* Bandyns - för säsongen - nya alkoholtält på Zinken hade privilegiet att få besök av undertecknad.
* CSKA Moskva slog det förhatliga Spartak Moskva med 3-2, efter en avgörande balja i matchens döende minuter, som deras keeper dessutom typ "kastade in i egen balja".
Se där... tre riktigt bra skäl att fira nystart av denna spalt.
I morse kunde jag dessutom checka in en egentligen för stor väska som handbagage.
Som ni förstår, så flög jag inte SAS.
Istället löstes problemet smidigt; väskan fick plats i bagagehyllan, planet var bara fullt till 80% och bolagets personal har långt till "bäst-före-datum".
Det sista för att sparka ytterligare lite på SAS.
Jag fattar ingenting, men nuförtiden blir jag bakis om jag enbart druckit bira kvällen innan.
Det har hänt flera gånger den senaste tiden.
Dricker jag däremot vin och/eller vodka får jag inte tillnärmelsevis så ont i håret.
Således kan det inte ha med åldern att göra.
Således kan det inte ha med åldern att göra.
Frågan är, om inte det här är den största smörjan jag läst. Någonsin.
Om inte alla de invandrare som hittills kommit till Sverige lyckats förbättra Sveriges handelsrelationer med till exempel muslimska länder, så lär knappast 100 000-tals nya göra det.
För det är väl knappast så att artikelförfattarna menar belgiska, spanska, slovenska och australiska invandrare.
Att vissa ännu inte år 2009 i Sverige insett att det är skillnad på invandrare och invandrare, är milt uttryckt skrämmande.
Det finns annat som inte heller är frid och fröjd. Den klubb jag följt och älskat i hela mitt liv ligger i ruiner.
Att Bajen åkt ur Fotbollsallsvenskan må vara en sak, men att de personer - som tog förre VD:n Micke Andersson till klubben och stöttade honom under hans raserande av Bajen - fortfarande sitter kvar är inget annat självmord.
Vi ska bereda oss på en lång tid i Superettan.
Stämpeln som landets största loserförening hade sakta men säkert börjat tvättats bort under 2000-talet.
De senaste 1,5 åren har dock inneburit fritt fall och nu är vi större losers än på länge.
Henrik Appelqvist ska ha sin beskärda del av all skit, men Micke Andersson är den enskilt största boven.
Nu M Å S T E det rensas i Hammarby Fotboll.
Det tragiska är att befintliga styrelser och ledningar i bolaget och föreningen inte verkar förstå detta.
Istället gör man allt för blunda och hjälpa varandra att hålla sig kvar.
Jag förutspådde med 100 procentig övertygelse Bajen degradering redan i början av augusti.
Jag är - i dagsläget - lika övertygad om att våra besök till Falkenberg, Landskrona, Södertälje och Degerfors inte bara blir ettårigt.
Svininfluensa är på modet. På vissa håll har det tagit rent parodiska former.
Svensk kvällspress löpsedlar skriker ut vilka vårdcentraler som har respektive inte har vaccin.
I Ryssland går mängder av människor med masker. Barn får till exempel inte gå till skolan om föräldrarna inte finner något munskydd att köpa.
När jag var på Luzhniki och Ryssland-Slovenien i VM-kvalet delades det ut munskydd vid vändkorsen till alla besökare.
Kan någon tala om för mig hur en liten papperslapp kan stoppa eller förhindra ett virus att sprida sig?!
Papperslapp och virus... hmmm.
Klart är i alla fall läkesmedelföretag och hälsovårdsministerier tjänar grova pengar på vissa håll i världen.
Dagens citat:
"How do you tell a communist? Well, it's someone who reads Marx and Lenin. And how do you tell an anti-Communist? It's someone who understands Marx and Lenin."
- Ronald Reagan
Etiketter:
Bajen,
bakfylla,
bandy,
CSKA Moskva,
Hammarby,
invandrare,
invandring,
Moskva,
munskydd,
Ryssland,
SAS,
Slovenien,
Superettan,
svininfluensa
Subscribe to:
Posts (Atom)