20/1: Hur mår duvan i kylan? Mr Heavy Metal har vaknat. Bygget ser bra ut.

20th of January:

Det finns förstås orsaker, dock inte alltid, till att katastrofer ofta drabbar redan hårt sargade länder och områden.

Färjeolyckor i Bangladesh och Filippinerna. Jordbävningar i de fattigaste delarna av Kina och Iran. Tsunamo i Bandah Acah eller orkaner över de mindre välbärgade karibiska öarna.

Det som skett på Haiti är naturligtvis en obeskrivlig tragik, men den västra delen av Hispanoila är ett riktigt skitland.

Att Haiti var ett gaymecka på 80-talet och att aids kanske var det första land där aids frodades för 25 år sedan må vara en sak.

Att diktatorer som Papa Doc och Baby Doc härjat och terroriserat landet må vara en annan sak.

Men Haiti har aldrig tagit några steg mot ökat välstånd, trots att mycket internationell hjälp kommit under årens lopp.

Tvärtom, så har kriminalitet och laglöshet kännetecknat Haiti.

Anarki eller om man så vill ett västra halvklotets Somalia... det är Haiti.

I den östra delen av Hispanoila, alltså i Dominikanska Republiken råder varken anarki, laglöshet eller hejdlös kriminalitet.

Det är skillnad på folk och folk... vi pratar som sagt om samma ö.

Och tyvärr är det väl som vanligt... att det är de "bra" och "goda" människorna som drabbats hårdast av jordbävningen i Haiti.

Jag låste av misstag in städerskan igår. Det innebar att jag var tvungen att vända i dörren när skulle smörja kråset på en av höjdpunkterna i Moskva varje vecka, Curry Club.

Obegränsat med, minst sagt, stark indisk föda och dricka där till.

I vredesmodet på vägen tillbaka för att släppa ut städerskan kom jag att tänka på att det varit svinkallt så länge i Moskva att jag inte sett en fågel på väldigt länge.

Den tanken ledde mig automatiskt in på att jag måste ringa Plåtslagaren och fråga hur hans duva mår.

Under sommaren och hösten har Plåtslagaren nämligen haft en duva som troget varje dag väntat på terassen på 21:a våningen att han ska komma hem från jobbet.

När Plåtslagaren öppnat terassdörren har duvan trippat in och snällt ställt sig på vardagsrumsgolvet eller i soffan för att matad.

Rätt sanslöst egentligen. Jag menar, att man ofrivilligt kan "tämja" en duva i en jätte-Stalinkåk i megastad som Moskva.

Nu undrar jag dock mest över hur duvan mår eftersom kvicksilvret pendlat mellan minus 15 och minus 25 i över en månad.

Och eftersom Plåtslagaren inte svarar i telefon har jag sannolikt en orolig kväll framför mig.

Häromdagen vaknade även den, oftast, klarsynte Mr Heavy Metal på sin utmärkta blogg och har nu äntligen insett att det mesta stinker i vårt kära Hammarby Fotboll.

Om Malmös supportrar kan få bort en trotjänare som Bengt Madsen borde väl våra medlemmar snarast kunna göra sig av med de allt annat än kompetenta lycksökare som idag styr Bajen.

På tal om fotboll. Innan jag åkte till Moskva förra veckan så passade jag på att inspektera bygget av nya Söderstadion.

Så här långt ser det bra ut och jag är nöjd med arbetet.

Frågan är ju bara vilket eller vilka lag som kommer att spela där?

I dagsläget ser det inte ut att bli Bajen i alla fall.

Jag är inte ett dugg förvånad. Svensk handboll är långt ifrån vad den var på 90-talet och framför allt var motståndet i gårdagens EM-premiär av en annan klass.

En högre sådan.

Dagens citat:

"But in this world nothing can be said to be certain, except death and taxes."

- Benjamin Franklin