6/7: Tåget till flyget - ett nervpåfrestande moment mindre. Kvinnlig pilot. Här ska inte fegas.

6th of July:

Häromdagen kom dagen jag aldrig trodde skulle hända.
Jag anlände till Sheremetyevoflygplatsen utan att vara förbannad, stressad eller jäktad.
Anledning till mitt behagliga tillstånd var att jag tog tåget till denna - tills för bara något år sedan - hopplöst omoderna flygplats.

Från Savyolovsky-stationen inne i stan till Sheremetyevo på 35 minuter.
Bilturen samma sträcka kan ta allt från 45 minuter till fyra timmar, så ni som varit i Moskva förstår vilken lättnad denna tågservice är.
Och framför allt; jag har blivit av med åtminstone ett nervpåfrestande moment här i livet.

Som stor älskare av spårbunden trafik njöt jag som ett barn på julafton denna morgon.
Jag bredde ut mig, testade olika stolar och gick omkring i gångarna.
Tåget var inget speciellt, tvärtom. Tågsetet var byggt 2005, men uppenbarligen i Ryssland eftersom intrycket man får är att ekipaget är 13 år.
Men det spelar ingen roll.
35 minuter till Sheremetyevo. Det är helt sjukt fantastiskt.

Ryssland blev under EM rock´n´roll i fotbollsvärlden och jag kommer nog att sakna den fotbollsfeber som griper tag i nationer runt om i världen när det spelas stora turneringar som EM och VM.
Det har nu gått snart en vecka av mitt nya fotbollsfria liv och det känns bra.
Jag har massor med tid för annat.
Löjromsmannen är dock övertygad om att jag inte kommer att klara mig utan fotboll, så han deponerade en hundring hos Mr J häromkvällen när vi drack rosévin för fulla muggar, eller rättare sagt; för fulla glas.

Mitt nya liv är dock inte helt fotbollsfritt. CSKA Moskva och rysk fotboll är undantaget av jobbmässiga anledningar, eller om ni så vill orsaker.
Men tillbaka i Moskva idag konstaterade jag att jag kunde varit utan det också.
CSKA Moskva-Dinamo Moskva 0-2 idag i ösregn.
Regnet var det enda jag var nöjd med eftersom jag alltid varit svag för regnmatcher.

Plåtslagaren hade en något annorlunda resa från Europa till Ryssland nyligen.
Först lyckades piloten krossa rutan i cock-piten efter att man annonserat ut "boarding completed" i högtalarna.
Passagerarna fick snällt traska ut i terminalen och vänta på nytt plan.

På nästa sträcka flög han med en kvinnlig pilot.
Hur vanligt är det?
Och för att att runda av resan så blev han smått kär i en gravid polska, där den initiala kontakten bestod i att Plåtslageren gjorde den gravida polskan förbannad vid incheckningen.

Varför är inte mina resor så händelserika?

Är för övrigt förbannad på att en rysk polare snott min idé.
Att flyga till Vladivostok, köpa en bil och köra hela vägen till Moskva.
Jo, det går nuförtiden eftersom man byggt vägar på de sista sträckorna långt borta i östra Sibirien.

Enligt min polare är vägarna dessutom helt okej.
Han har nu kört typ 4 000 kilometer - och ännu inte kommit ens halvvägs.
Ryssland är rätt stort, om man säger så.

Jag har gjort Moskva-Vladivostok med tåg flera gånger, men nu måste jag göra slag i saken och göra den resan med bil.
Men här ska inte fegas och göra det på sommaren, utan jag ska köra sträckan på vintern.
Utmaningen är bra mycket större och Sibirien är trots allt synonymt med bitande kyla och snö.

Ni minns bilkön jag skrev om senast?!
Den löstes upp först först klockan tre på morgon.
Vladivostok-Moskva på vintern är troligtvis rena rama semestern jämfört med Moskvas köer.

Dagens citat:
"Adventure is just bad planning."
- Roald Amundsen

Andra bloggar om: Ryssland, Moskva, Sheremetyevo, tåg, fotboll, CSKA Moskva, flygplan, pilot, gravid, Vladivostok