11th of January:
Jag måste verkligen bli bättre på att uppdatera denna spalt, så igår kväll bestämde jag mig för att så ska bli fallet.
Vis av erfarenhet nöjer jag mig dock med att utlova "mer frekvent uppdatering än på sistone".
Även om jag inte har något speciellt att skriva om, så kommer jag säkert kunna hitta en del smörja att förtälja.
Det finns ju lite att ta av, om man säger så...
Idag, söndag, är det vanlig arbetsdag i Ryssland, men trafiken i morse avslöjade att det handlar om en "slow start" efter elva dagars officiell nyårsledighet.
Men trots "ledighet" är det inte alltid så enkelt att hinna med denna spalt.
Sedan jag kom tillbaka till Rysslands huvudstad efter några dagar i Sthlm, så har nämligen oerhört många av dessa lediga dagars stunder tillbringats på krogen.
Inga vilda fyllor - tyvärr - utan j**ligt långa (jobb)middagar med synnerligen intressanta personer.
Jag har således druckit kopiösa mängder rödvin, ätit dyr mat och varit mycket nöjd med att ha sluppit betala för allt detta. Något som jag för övrigt inte hade klarat ändå.
Det har hursomhelst varit mycket roligare och trevligare än det jag gör nu - att sitta på kontoret.
Igår spenderades till exempel de två sista timmarna med att diskutera hur Zico blir som tränare för Cska Moskva.
När jag flög till Sverige efter nyår, så gick jag - min vana trogen - upp till övervåningen på Sheremetyevo-flygplatsen för att minnas min vän "indiern" en stund.
Ni minns snubben som bodde där uppe i över ett år.
Den här gången blev jag såväl chocked, frustrerad, ledsen som bestört.
De jävlarna har byggt några slags bås längs med väggen som en gång var "indierns" hem.
Kan det vara så illa att min polare försvann från Moskva bara på grund av planerna att bygga några småkontor där han bodde?!
I så fall en rättsskandal utan dess like. Ja, näst intill justitiemord.
Hmmm... jag märker att jag är lite snällare mot indiern numera, nu när han inte finns längre.
Det finns människor som inte alltid har riktigt koll på saker och ting.
Över några glas konstaterade till exempel jag och Mr J att vissa thailändare i Sverige tillhör den kategorin.
För varför har man annars "Dagens lunch" på nyårsafton och - ännu värre - på midsommarafton i Sverige?!
Två dagar som svensken garanterat inte äter "dagens lunch".
Jag är för övrigt rätt harmonisk. Tro´t eller ej, men jag har inte varit förbannad på tre hela dygn.
Jag kan inte minnas när det hände senast.
Kanske beror det på att jag var på Mr Heavy Metal´s hyllningsparty till Phil Lynott på KGB Bar förra veckan.
Killen (Mr Heavy Metal, alltså) må vara opålitlig, men han tar rätt sköna och bra initiativ ibland.
När jag ändå var på KGB passade jag på att "skälla" på ägaren.
Ungefär hälften av de grejer jag med mycket (nåja) möda införskaffade och transporterade till Sverige till barens öppnande för några år sedan, är numera är nedpackade i förråd.
Jag var tydlig med att jag förväntar mig att se allt sovjetisk krimskrams på väggar och hyllor nästa gång jag besöker etablissemanget.
Budskapet kunde inte ha missuppfattats.
Det är tolv minus i Moskva idag och det har snöat.
Det innebär att jag ska åka och tvätta bilen för första gången på typ en månad eftersom jag idag nog kan åka typ en hel kilometer innan den blir kolsvart igen.
Plåtslagaren ska också tvätta bilen. Jag förstår dock inte varför eftersom hans bil är svart från början.
Tintin fyllde 80 igår.
För er vetskap är det han och Biggles som har lärt mig det mesta här i livet. I alla fall det som lade basen till all den digra kunskap som besitter nuförtiden.
Jag firade denna födelsedag med att den gångna natten efter att jag kommit hem från krogen titta på tre Tintinfilmer jag lånat av Plåtslagaren.
Som alltid var Svarta Guldet den bästa.
Till denna högtidsstund drack jag mitt favoritvin... det där med den lättklädda och "sexiga" kvinnan på etiketten.
Tintin, jag är dig evigt tacksam.
Dagens citat:
"I tended to place my wife under a pedestal."
- Woody Allen
Läs även andra bloggares åsikter om Ryssland, Moskva, biltvätt, Sheremetyevo, indiern, Dagens lunch, Tintin, Biggles, Phil Lynott, heavy metal, KGB
Eder man om... realiteter, värdelöst vetande samt vad som är rätt respektive fel.
There´s only one B in Brest.
Som liten parvel "lärde" jag mig att Europa var området mellan Brest och Brest. Alltså Brest vid franska Atlantkusten och Brest i Vitryssland, som då var gräns mellan Polen och Sovjet. Det här var mitten på 70-talet när någon intalade mig detta om Europa. Inte så långt senare blev jag vis nog att själv konstatera att Europa minsann sträckte sig ändå bort till Ural.
Den här sidan handlar om allt möjligt från Brest till bortom Brest.
Den här sidan handlar om allt möjligt från Brest till bortom Brest.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment