There´s only one B in Brest.

Som liten parvel "lärde" jag mig att Europa var området mellan Brest och Brest. Alltså Brest vid franska Atlantkusten och Brest i Vitryssland, som då var gräns mellan Polen och Sovjet. Det här var mitten på 70-talet när någon intalade mig detta om Europa. Inte så långt senare blev jag vis nog att själv konstatera att Europa minsann sträckte sig ändå bort till Ural.
Den här sidan handlar om allt möjligt från Brest till bortom Brest.

30/3: Det smutsigaste handlingar drabbar alltid oskyldiga, tyvärr.

30th of March:

Det är sorgens dagar i den ryska huvudstaden.
Även Ikea flaggar på halv stång, vilket i ärlighetens namn ser rätt ovanligt ut.
Jag hatar terrorister i allmänhet och terror riktad mot oskyldiga i synnerhet.
I måndags morse var det minst 39 oskyldiga människor på väg till sina jobb som drabbades av detta smutsiga dåd.

Misstankarna riktas mot Kaukasus. Föga förvånande.
Terror mot oskyldiga genomförs, inte alltid, men allt som oftast av muslimer.
Och med tanke på terrorhistoriken i stan lär så vara fallet även denna gång.

Den här spalten stöder sällan rysk politik och dess premiärminister, men nu är frågan om det ändå inte är dags att en gång för alla rensa och jämna vissa delar av Kaukasus med marken.
Det är också klart att man känner sig ännu mer illa berörd när något sådant här inträffar på platser man känner till.

Trafiksituationen i Moskva gör ju att man tar tunnelbanan så ofta som möjligt.
Den är vacker, men framförallt effektiv och då kan man "köpa" att det ofta är, kort och gott, jävligt trångt.
Jag har, av olika anledningar, varit på de två drabbade plattformarna väldigt ofta.
Den ena tack vare fotboll, den andra på grund av nöjen... eller tvärtom. Hursomhelst, så är det i alla fall "tack vare" och "på grund av"...

Jag kan ändå inte låta bli att förundras över att så få människor förolyckades.
Den som någon upplevt Moskvas metro i rusningstrafik vet vad jag menar.

Jag skrev tidigare att min rutt till Moskva i förra veckan var för råddig.
Jag har dock ångrat mig.
Rutten Stockholm-St Petersburg-Moskva var ganska bra och smärtfri ändå.

Jag fick cirka tre timmar i St Pets och det var länge sedan jag hade så mycket tid att leka på Facebook och läsa andra bloggar.
Jag åker tillbaka samma sträcka senare i veckan. Går det lika smärtfritt är detta ett alternativ i fortsättningen.

Moskva på senvintern är inte rolig när stan är som skitigast efter vinterns snö. slask och salt.
Bland det värsta är att man ibland tvingas gå mer än 100 meter för att hitta en stump man kan gå på utan att halva benet försvinner under vatten.
Mer än en gång har det också hänt att jag inte kunnat gå ur bilen på grund av vattenmassorna.

Kanalisering (eller vad det nu heter) borde också vara en lysande business i Ryssland.
Men det har jag i och för sig sagt i åratal, ändå har inget hänt.

För övrigt kan jag meddela att...
... 1) Ikea, föga förvånande, har den billigaste - och mest prisvärda - lunchen i Moskva. Problemet är bara att alla tre Ikea ligger så långt från centrum,
... 2) CSKA Moskva får minst oavgjort i Milano i morgon och sedan avgör vi hemma i Moskva nästa vecka.

Just det... jag gläds något oerhört över att laget från Uppland inlett den svenska fotbollssäsongen med futtiga två poäng efter tre matcher mot Mjällby, BP och Gais.
Ni vet ju hur det är. Upplänningarna är ju alltid "världsmästare" på försäsongen och lyssnar man på dem så handlar det bara om en transportsträcka fram till guldet.
Det är ju ändå tur att vi är rätt många som inte lyssnar på dessa stackars människor.

Dagens citat:
"For centuries, theologians have been explaining the unknowable in terms of the-not-worth-knowing."
- H. L. Mencken

25/3: En finaldag värd att minnas. Flyglinje bevis på lögner och brott. Mr Heavy Metals sköna byte. Banditer på Arlanda.

25th of March:

Så vann vi då äntligen en SM-final i bandy... och för första gången så hasade jag inte nedstämd och helt knäckt genom "suckarnas gång" längs med ån från Studenternas mot järnvägsstationen.
Det blev en fantastisk dag.
Trots att jag hade kollat fel i väderprognosen... med resultatet att jag var den ende av 25 500 på Studenternas som var iklädd jeansjacka, något som roade rätt många.

Ni som sett eller läst om årets bandyfinal kan snabbt konstatera att det sannolikt var årtiondets sämsta klädval.
Således gick jag upp på läktaren först när det återstod fyra minuter att spela av matchen.
Då spelades ändå finalen i 3 x 30 samt att första pausen var på hela 35 minuter.

Fyra minuter räckte dock gott och väl.
Jag såg planstormningen. Stod på läktaren bredvid podiet där bucklan togs emot och kunde med andra ord jubla under tak.
Resterande tid stod jag - tillsammans med hundratals andra - i öltältet bakom läktaren.

Det var en surrealistisk eftermiddag.
Folk gick mellan läktaren och öltältet i typ skift.
När de kom tillbaka var de snögubbar och det tog en stund innan man såg vem som dolde sig bakom snön.
Det var nog enbart jag och "Löjromsförsäljaren" som höll ut i tältet "´til the bitter end" utan att fuska och gå upp på läkatern under matchen.

Den klassiska bandyfinalfrågan om "vilket tåg gäller till Uppsala" slutade med... taxi.
Också det en klassiker eftersom tutan på bilen hängde sig i höjd med Haga Norra... således tutade vi hela vägen till infarten till Uppsala.
Fantastiskt roligt, i synnerhet när vi såg andra bilisters reaktioner.

Framme vid Uppsala ballade dock den grekiske taxichauffören ur, stannade taxin, öppnade motorhuven och klippte av sladden.
Detta trots våra vilda protester.
Vi ville förstås tuta oss fram genom centrala Uppsala fram till Flustret, för att liksom på ett ståtligt sätt anmäla vår ankomst.

Inne på Flustret visade det sig att Mr Heavy Metal var iklädd legendaren Conny Rydqvists (han som skickade bandybollar in i lägenheter på Krukmakargatan) gamla spelarjacka.
Det visade sig att fanskapet (Mr Heavy Metal, alltså) haft jackan i sin ägo sedan slutet av 90-talet, men alltså först nu burit den på en final.
Där fick jag till slut förklaringen till våra sex finalförluster under 2000-talet.

Mr Heavy Metal bytte till sig jackan under en blöt tillställning på Zinkens Krog för drygt tio år sedan.
Conny Rydqvist fick Mr Heavy Metals slitna och för korta hårdrocks-skinnjacka i byte.
Man har med andra ord full förståelse för dåvarande tränaren Thomas Franssons fråga:

"Vad fan är det du har på dig, Conny?!" när Rydqvist kom till nästa samling klädd i Mr Heavy Metals skinnjacka medan hans spelarkollegor bar korrekta klubbjackor.

På Arlanda var det smått kaotiskt idag, eftersom en massa utländska (vad jag kunde konstatera, 100% muslimska) taxichaufförer genomförde någon slags protestaktion och blockerade tillfartsvägarna.
Dessa människor kallar sig "friåkare", men är inget annat än banditer, tjuvar, lögnare... kort och gott: skitmänniskor.
I hur många år som helst har de lurat främst turister på hutlösa priser... så det är klart som f-n att Arlanda och Centralstationen inte vill ha dem där.

Åtskilliga hotell betalar också med jämna mellanrum tillbaka pengar till kunder som lurats av banditer.
Detta i ett försök att bättra på imagen av Stockholm och hotellet... vilka naturligtvis solkats av banditerna.
All heder åt Luftfartsverket och dessa hotell.

Att muslimerna efter alla dessa år ännu inte fattat att deras lurendrejeri slår tillbaka mot dem själva, är inget annat än... ja.
Om de hade rensat "bland de sina", så hade de också fått samma möjligheter som alla andra.
Men vill man inte anpassa sig till det civiliserade och demokratiska samhället... då ska man inte heller räkna med att man får fördelar.

Och innan någon börjar tjafsa: JO, ALLA så kallade friåkare är likadana.
För även de få som tar någorlunda" priser bidrar till banditismen genom sin passivitet.

Jag experimenterade idag och åkte varken Aeroflot eller konkursbolaget till Moskva.
I ångorna av SM-guldet valde jag Rossiya Airlines med byte i St Petersburg och ankomst till Domodedovo istället för Sheremetyevo i Moskva.

Domodedovo är klasser bättre än Sheremetyevo.

Men jag gör inte om experimentet. Det var för råddigt.
Inget fel på Rossiya, tvärtom. Men jag sitter nu, skriver detta samt slår ihjäl tre timmar på Pulkovo-flygplatsen.

Vid incheckningsdiskarna bredvid Rossiyas på Arlanda fullständigt kryllade det av svartmuskiga människor.
Precis som jag gissade skulle de till Erbil i Irak.
Alltså till ett land som de flytt ifrån och begärt asyl i Sverige med motiveringen "att de blir torterade och/eller mördade om de återvänder".

Blåögda svenska myndigheter köper naturligtvis dessa lögner.
Så fort dessa människor sedan fått asyl, reser de tillbaka hem och lever gott på bidragen man fått och får i Sverige.
När det sedan händer något i dessa länder står det att läsa i svenska tidningar om "hundratals svenskar fast i katastrofen".

Minns bara vad som hände i Beirut för några år sedan när dessa "svenskar" "rasade" över att svenska myndigheter inte skaffat fram någon större båt (typ lyxkryssare) att evakuera dem med.

I min värld är det enkelt: har man flytt från ett land och fått asyl så borde det inte finnas något ekonomiskt underlag för en flyglinje mellan Sverige och hemlandet.
Då har man ljugit, förfalskat och begått brott och ska således plockas av uppehållstillstånd och svenska pass.
Tyvärr är jag dock inte statsöverhuvud.

Dagens citat:
"It takes too much energy to be against something unless it's really important."
- Madeleine L'Engle


20/3: Vilket tåg till Uppsala? "Ryssar omringar". Fenomenet ryska kvinnor.


20th of March:


Hmmm... det var länge sedan jag skrev något här, märkte jag nu.
Får skylla på bandyfinalnerver och att CSKA Moskva gjort årtiondets näst största bragd (den största var när laget vann Uefa Cupen 2005) genom att gå till kvartsfinal i Champions League.

Jag lovade mig själv att aldrig mer åka till Uppsala på bandy efter den senaste, osannolika, finaltorsken mot Edsbyn.
Men nu är vi där igen och det största problemet man har är som vanligt vilket tåg man ska välja till Uppsala.

Om jag nu hinner dit i tid, vill säga.

Jag ska flyga SAS i eftermiddag, så man vet aldrig... men till och med det konkursbolaget borde väl klara en
tvåtimmarsflygresa på ett dygn.

Redan efter CSKA:s seger i Sevilla i tisdagskväll förklarade jag för min omgivning att det skulle bli Inter i kvartsfinalen.

Så blev det mycket riktigt.
Därefter väntar Arsenal i semifinalen och slutligen Man Shit i finalen i Madrid.
Kom ihåg var ni läste det först.


Typ 90 procent av ryska tjejer (verkar det som i alla fall) vill inget hellre än att hitta en rik make/pojkvän//sponsor (i omvänd ordning), så att de inte behöver jobba eller studera eller något annat ansträngande.

Och det finns hur många sådana "donnor" som helst i Moskva: som - med sitt köpta körkort - kör svindyra bilar med cigg i ena handen och mobiltelefon i andra, klär sig i snygga, men svindyra kläder, och dagligen sprider pengar omkring sig i stans boutiquer och hippa kaféer och krogar.

"Felet" är delvis männens. I synnerhet ryssars.
Eftersom så många på kort tid snott ihop summor som inte ens en VD i väs
t tjänar på en livstids ärligt och hederligt arbete, så hör det till att ha en älskarinna som de kan sponsra.
Och ryska män med stora penningpungar finns det väldigt gott om.


En krönika (skriven av en amerikansk kvinna) häromdagen i en av stans engelskspråkiga tidningar träffa
de huvudet på spiken i ämnet ryska kvinnor.

"Having heard all the news about Anya, Elena No. 1 and Elena No. 2, I ventured to ask Max what was happening in his relationship with Elena No. 3?

"She wants more from our relationship," he sighed.


"Really?" I asked. "Does she want to be exclusive? Does she want to move in with you?"
Max looked at me, incredulous.
"Of course not! She wants an apartment, a car and money for shoes!"
Max went on to explain that Elena No. 3's expectations were perfectly normal and acceptable and that if he didn't "sponsor" her, she'd have no problem finding a guy who would.


Alla som bott i Moskva en längre tid kan berätta tonvis av liknande historier.

En favorit är en amerikansk polare som för några år sedan till slut gav med sig sedan hans ryska flickvän en längre tid tjatat om att hon ville ha en bil.
En utländsk bil naturligtvis, inte rysk.

Sagt och gjort, amerikanen inhandlade en begagnad Zaporozhets.
En ukrainsk kärra med motorn bak som konkurrerar med serbiska Yugo, östtyska Trabant och ryska Moskvich om titeln "världens genom tiderna sämsta/värsta fordon".
"Du ville ju ha en utländsk bil", konstaterade amerikanen.

Flickvännen gjorde däremot slut med honom.

Jag och Plåtslagaren var på en av Moskvas Ikeas häromdagen.
När vi åkte därifrån såg vi att någon på ett staket till Ikeas granntomt sprayat "Ryssar omringar".

Otroligt roligt och fantastiskt klockrent, tyckte vi eftersom rysk ingenjörskonst, byggteknik och... ja, allt som har med byggande att göra är, om man uttrycker sig milt, minst sagt undermåligt.

Svenskar som jobbar med konstruktion för Ikea är naturligtvis också synnerligen väl insatta i hur det byggs i Ryssland.

Det var dock först efter att vi svängt runt hörnet som vi kreverade av skratt och såg exakt vad som var anledningen till "graffiti"-texten "Ryssar omringar".

Här i alla fall något positivt om och från Ryssland.
Det har varit en dag fylld av demonstrationer i en mängd städer runt om i Ryssland.

Protester mot den groteska korruptionen samt Putins styre av landet.

Det är något jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva, så det kanske finns hopp om landet i alla fall.

Dagens citat:
"Man blir så lättformulerad efter att ha delat på två flaskor whiskey och en halv flaska vodka."
- Svensk kock i Moskva



3/3: Nya lärdomar på jordbruksmässa. "Inte för alla pengar i världen". För allt i världen, undvik "Osko".

3rd of March:

Jag var en sväng till Rostov-on-Don häromdagen och det bästa med den resan var att det var första gången på typ tre månader som jag inte såg snö.

På Rostovs flygplats har de också en "vending machine"
som säljer DVD-filmer för 50 rubler (ca 12 kr).
Det känns som att det inte är originalfilmer.
Inte för att kvaliteten på DVD:erna är sämre, men det är onekligen rätt "intressant" att det 2010 säljs piratkopier i en automat på en flygplats.

Fotbolls-VM i Sydafrika känns inte så hett.

Alla som kan bollen vet ju att stora turneringar bör spelas i Europa och framför allt inte i Afrika.
Nåväl, som ni förstår följer jag Slovenien i nämnda VM och slovenerna är i mina ögon också favorit till VM-guldet.

Slovenien spelar i samma grupp som en annan förhandsfavorit, England.

En s
kotsk polare i Moskva är som alla skottar: alltså hatar England.
Han tipsade mig om en VM-tröja som säljs i Skottland (vars landslag inte var i närheten av att kvalificera sig till VM) och som jag nog kommer att beställa.

Den tröjan tillhör den mer humoristiska sidan av Englandshatet.

En smaklös sida av detta visade vissa supportrar till äckel-Celtic i senaste Old Firm.

Bajen har värvat en bänknötare från Helsingborg.
H
elt OK eftersom vi inte attraherar bättre spelare.
Men om värvningen nu löste sig med "externt kapital" så kunde kanske Bajens ledning vänt blickarna mot Peter Ijeh istället.
Han är trots allt klubblös och har tillbringat de senaste åren i Norge, så rimligtvis borde han inte vara allt för dyr nuförtiden.

Jag
tog några glas med engelsman för en tid sedan.
En god väns vän.
Det intressanta med den dryckesstunden var att jag äntligen fick reda på sanningen om hur nära Thierry Henry (när han var som bäst) var att lämna Arsenal för Chelsea.
Det var alltså källan som jag fick infon ifrån.


Engelsmannen var på den tiden personlig rådgivare åt Chelseas ägare (som ju milt uttryckt är stadd i kassan) och det var han som skötte förhandlingarna med Arsenals ägare och ledning.
Vi kan ta detaljerna någon annan gång.

Men affären stöp till slut på att Arsene Wenger vägrade att gå med på en försäljning ens "för alla pengar i världen".
Och gudarna ska veta att det handlade om mycket pengar som min polares polare erbjöd.

Rostov ja... hann med en sväng på en jordbruksmässa också.
Där visades stora och tuffa traktorer, men jag trodde faktiskt inte att lättklädda damer exponeras på mässor för bönder.
Där hade jag dock fel.

Vad jag inte heller hade riktigt koll på är att bönders vördnad och kärlek till traktorer och skördetröskor är lika stor som bilentusiasternas till bilar.
Jordbruksmaskinsjätten John Deere stoltserade till exempel med att den enorma skördetröska man ställde ut var "Washed with care in Baltimore".
Sådana budskap tänder tydligen jordbruksentusiaster på.


Jag är, som vissa kanske känner till, rätt svag för handtorkar.
Om ni någonsin råkar på en tysk handtork av märket Osko... så bemöda er inte ens att närma er den.
Torka av händerna på byxorna istället.
Maken till smörja har jag aldrig upplevt... och då har jag ändå mer eller mindre seriöst bedömt handtorkar i många länder under rätt många år vid det här laget.

Dagens citat:

"Only two things are infinite, the universe and human stupidity, and I'm not sure about the former."
- Albert Einstein