31st of August:
Tiden går förbannat fort, konstaterar jag. Det känns som att jag inte fått ut mycket av, eller ens märkt att det varit sommar i år.
I morgon är det september... och det redan kallt i Moskva. 14 grader, som det varit idag, känns i alla fall svinkallt.
Det är varmare nere i södra Ryssland. För varmt till och med, över 30 grader hela tiden och jag svettades så där jobbigt och kladdigt hela tiden.
Men jag hade det bra där. Gästvänligheten i Kaukasus är obeskrivlig för den som inte varit där, jag fullständigt älskar köket i de trakterna och det finns en hel del bedårande vackert att se.
"Blå sjön" är liten, men det lär vara Rysslands näst djupaste och därmed sannolikt också världens näst djupaste.
Det fascinerade är dock de underjordiska källorna under själva sjön, det otroligt rena vattnet och den fantastiska miljön.
En fröjd för ögat och sinnet.
Jag är en person som alltid anpassar mig blixtsnabbt till det lokala.
När det gäller Kabardino-Balkarien så kan jag således numera även dricka stora mängder konjak till de lokala köttdelikatesserna.
Jag är helt i klass med - i vissa fall även bättre än - lokalborna.
Dessutom är konjak och grillat kött en underskattad kombination. Tro mig.
Trots närheten till det oroliga Ossetien och Georgien var det enda jag märkte av konflikten de ryska humanitära transporterna på väg till Syd-Ossetiens befolkning som jag mötte när jag åkte till Mineralnye Vody drygt tio mil norrut.
Mineralnye Vody måste för övrigt vara världens coolaste namn på en stad.
Kaukasus beskrivs ofta som en krutdurk, men förutom Tjetjenien, så bor jag banne mig hellre där nere än i till exempel New Orleans.
Orkanen "Katrina" lade typ 80% av stan under vatten för tre år sedan. Det var ändå "bara" en kategori 3-organ.
Den nu annalkande "Gustav" lär vara alla orkaners moder och den kan växa till en kategori 5-orkan.
Att bo i New Orleans måste vara ett helvete. Inte nog med alla orkaner, den hederliga delen av befolkningen har ju också problem att fly eftersom det bor så förbannat många skitmänniskor i stan, som genast passar på att plundra hus och hem.
Fan, så sjukt vissa delar av det där landet är. Eller rättare sagt den befolkning som de senaste dryga 30 åren av "liberalisering" fött.
Läser en snyftstory i Aftonbladet om en Svetlana som sökt 400 jobb i Sverige utan att få svar.
För det första så finns det oerhört många svenskar som sökt hundratals jobb utan att få svar, men då talas det knappast om rasism eller diskriminering.
För det andra har Ryssland (liksom de flesta arabstater) välförtjänt dåligt rykte utbildningsmässigt eftersom det är så lätt att "köpa" sig en universitetsexamen.
Nu säger jag inte att Svetlana har gjort det, men säg så här; det tar mig typ max tre timmar att köpa en lärarexamen i Moskva, Beirut eller Damaskus.
Så tro fan att man i väst är misstänksam, med all rätt.
Och för det tredje, i rättvisans namn så är det lika svårt för en finne att få jobb som engelskalärare i Moskva, som för en ryska att få jobb som engelsklärare i ett västland.
Ändå så får ryssar mycket lättare jobb i väst än vad västerlänningar får i Moskva, eftersom "rasismen" och nationalismen är mycket större i Ryssland.
Detta trots att varken Ryssland, ryssar eller ryskor har särskilt gott rykte i Europa.
I synnerhet inte efter Rysslands agerande i Georgien nyligen.
Att Ryssland "försvarade" Syd-Ossetien må vara en sak, det finns det inte mycket att säga om.
Georgiens angrepp på Tshkinvali var både idiotiskt och obegripligt och det var "självklart" att Ryssland inte skulle lämna sin "bakgård" obevakad.
Även om Syd-Ossetien ligger innanför Georgiens gränser så har Moskva gett de flesta medborgarna rysk medborgarskap och dessutom hade ryska styrkor fått ett fredsbevarande uppdrag av FN.
Att den ryska motattacken skulle bli hård och skoningslös kunde ett barn räkna ut.
Men den sedvanliga ryska osmidigheten gjorde att man inte bara rensade Syd-Ossetien från georgiska soldater utan även gav sig in i Georgien.
Hade man inte gjort det, så hade Ryssland kunnat klara sig något så när med anseendet i behåll.
Det har man inte gjort nu.
Faktum är att man trots har haft alla möjligheter, så har Ryssland knappt en enda vän ens bland de länder som en gång hörde till Sovjetunionen.
Bristen på ödmjukhet hos de flesta ryssar är också rätt skrämmande, och det även hos de ryssar som "flytt" sitt land och bor i väst.
Numera tror många här i Ryssland att man kan klara sig utan Europa och världen och att man istället kan isolera sig.
Detta tror man dessutom på fullaste allvar.
Det sorgliga i sammanhanget är att alla dessa människor inte ens tittar sig omkring.
Allt man köper, kör, levererar och jobbar med har byggts upp, levererats, utvecklats och finansierats av väst.
Dessutom verkar dessa människor inte ha förstått att det är några som betalar för oljan och gasen.
Dessa "några" är inte Vitryssland, Tadjikistan, Venezuela eller Kuba... utan den demokratiska västvärlden.
För övrigt hoppas jag och tror jag att John McCain vinner valet i USA. Det vore bäst för alla.
Dagens citat:
"Golf and sex are about the only things you can enjoy without being good at."
- Jimmy Demaret
Läs även andra bloggares åsikter om Ryssland, Georgien, Sydossetien, orkan, Katrina, Gustav, examen, lärare, universitet, ödmjukhet, Sovjet, New Orleans
Eder man om... realiteter, värdelöst vetande samt vad som är rätt respektive fel.
There´s only one B in Brest.
Som liten parvel "lärde" jag mig att Europa var området mellan Brest och Brest. Alltså Brest vid franska Atlantkusten och Brest i Vitryssland, som då var gräns mellan Polen och Sovjet. Det här var mitten på 70-talet när någon intalade mig detta om Europa. Inte så långt senare blev jag vis nog att själv konstatera att Europa minsann sträckte sig ändå bort till Ural.
Den här sidan handlar om allt möjligt från Brest till bortom Brest.
Den här sidan handlar om allt möjligt från Brest till bortom Brest.
21/8: Tyskar gillar det sköna, snygga och naturliga. Hård satsning på dambasket och damvolleyboll. Rysslands "Bagdad-Bob". Iron Maiden som ung och gam
21th of August:
Av någon j-vla anledning får jag varje dag för mig att det fortfarande är juli. Jag till och med dagligen skriver juli istället för augusti.
Det kan kanske bero på att jag möttes av en så kallad boxhandske när jag kom tillbaka till Moskva tidigare i veckan: 32 grader klockan tio på kvällen.
När jag åkte från Sverige den dagen läste jag en skräckhistoria i en tidning att det en vanlig natt endast är totalt fem polispatruller i tjänst i länen Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.
Det är ett område lika stort som England och Skottland.
Man tror varken sina ögonen eller öron.
Sverige har tydligen råd, kraft och resurser att ta emot folk från all världens hörn på tämligen lösa grunder.
Men det finns uppenbarligen inte pengar att upprätthålla en av hörnpelarna till att en stat - och demokrati - över huvudtaget kan existera, nämligen lagen.
I Ryssland kan man inte stava till demokrati. Däremot finns det gott om poliser, även om nu en skrämmande stor del av dem är korrupta.
Hursomhelst, så fyller de en funktion bara genom att synas och finnas till.
I Tyskland har man ett avslappnat förhållande till sex och porr och man tycker följaktligen att detta är både naturligt, snyggt och skönt (vilket för övrigt jag också tycker).
Således hade tyska Playboy avklädda bilder på några av landets damidrottare inför OS.
Varför får man inte se svenska kvinnliga idrottare så här.
De svenska är inte många, men någon enstaka skulle i alla fall platsa i sådana här sammanhang.
På tal om kvinnlig idrott... så är ryskorna desto fler som skulle platsa i magasin a´la Playboy.
För övrigt, så längtar jag oerhört att den ryska dambasketligan - och alla långhåriga spelare med hästsvans - ska komma igång.
Eftersom jag numera inte följer fotboll så innebär det att jag har oerhört mycket tid över att följa, till exempel, CSKA Moskvas dambasketlag.
Jag kommer denna vinter också att följa Kalugas volleybolldamer.
Jag såg två av deras spelare på TV under ryska beachvolleymästerskapet nyligen och föll genast för deras oerhört kreativa placering av sponsorlogotypen; över bakdelen på den minimala bikiniunderdelen.
Att jag sedan har ett finger med i detta lag och spelet kring placeringen av logotypen gör denna satsning av volleyboll rätt naturlig.
Georgien stängde häromdagen även den sista rysk-språkiga kanalen som sänts i landet med hänvisning till ryska lögner, rysk propaganda och rysk kritik mot den georgiska regeringen.
Denna hänvisning är i och för sig sann och korrekt, men det är lågt att sjunka lägre än motståndaren och att stänga TV-kanaler är lågt...... min åsikt är i alla fall att man aldrig ska tysta medier.
I samband med detta så stod i alla fall ryska utrikesministeriets talesman Igor Lyakin-Frolov för Årets skämt:
"Georgian President Mikhail Saakashvili is talking about democracy and freedom of speech, while at the same time he steps on the basic civil right to be informed".
Snacka om en rysk version av "Bagdad-Bob".
Ryssland är verkligen det sista landet i världen som ska tala om press- och mediafrihet.
Fria medier existerar inte i realiteten, i princip ALL media styrs av och från Kreml, få om några kritiska röster tillåts och bevakningen av Rysslands attack mot Georgien rapporteras så propagandistiskt att till och med Sovjets och Milosevic-Jugoslaviens medierrapportering bleknar vid jämförelsen.
Jag ska förresten åka till gränsen mot Georgien och Syd-Ossetien om två-tre dagar. Det ska bli... intressant.
Var på Iron Maiden i tisdags i väldiga inomhusarenan, Olympiskiy.
Det var naturligtvis hur bra som helst.
Maiden avslutade - liksom Metallica gjorde förra året - sin turné i Moskva och det börjar således bli en liten tradition att jag bevittnar turnéavslutningar med mina gamla hårdrockshjältar.
Däremot blev jag lite rädd under konserten när jag tänkte tillbaka på alla mina tidigare Maiden-konserter.
Första gången jag såg Iron Maiden var för 28 år sedan.
Jag var en jävligt liten parvel då.
Det är jag inte längre.
Dagens citat:
"Those are my principles, and if you don't like them... well, I have others."
- Groucho Marx
Läs även andra bloggares åsikter om Iron Maiden, Ryssland, Moskva, Playboy, Cska Moscow, kvinnlig idrott, basket, volleyboll, beachvolleyboll, Georgien, Syd-Ossetien, Bagdad-Bob
Av någon j-vla anledning får jag varje dag för mig att det fortfarande är juli. Jag till och med dagligen skriver juli istället för augusti.
Det kan kanske bero på att jag möttes av en så kallad boxhandske när jag kom tillbaka till Moskva tidigare i veckan: 32 grader klockan tio på kvällen.
När jag åkte från Sverige den dagen läste jag en skräckhistoria i en tidning att det en vanlig natt endast är totalt fem polispatruller i tjänst i länen Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.
Det är ett område lika stort som England och Skottland.
Man tror varken sina ögonen eller öron.
Sverige har tydligen råd, kraft och resurser att ta emot folk från all världens hörn på tämligen lösa grunder.
Men det finns uppenbarligen inte pengar att upprätthålla en av hörnpelarna till att en stat - och demokrati - över huvudtaget kan existera, nämligen lagen.
I Ryssland kan man inte stava till demokrati. Däremot finns det gott om poliser, även om nu en skrämmande stor del av dem är korrupta.
Hursomhelst, så fyller de en funktion bara genom att synas och finnas till.
I Tyskland har man ett avslappnat förhållande till sex och porr och man tycker följaktligen att detta är både naturligt, snyggt och skönt (vilket för övrigt jag också tycker).
Således hade tyska Playboy avklädda bilder på några av landets damidrottare inför OS.
Varför får man inte se svenska kvinnliga idrottare så här.
De svenska är inte många, men någon enstaka skulle i alla fall platsa i sådana här sammanhang.
På tal om kvinnlig idrott... så är ryskorna desto fler som skulle platsa i magasin a´la Playboy.
För övrigt, så längtar jag oerhört att den ryska dambasketligan - och alla långhåriga spelare med hästsvans - ska komma igång.
Eftersom jag numera inte följer fotboll så innebär det att jag har oerhört mycket tid över att följa, till exempel, CSKA Moskvas dambasketlag.
Jag kommer denna vinter också att följa Kalugas volleybolldamer.
Jag såg två av deras spelare på TV under ryska beachvolleymästerskapet nyligen och föll genast för deras oerhört kreativa placering av sponsorlogotypen; över bakdelen på den minimala bikiniunderdelen.
Att jag sedan har ett finger med i detta lag och spelet kring placeringen av logotypen gör denna satsning av volleyboll rätt naturlig.
Georgien stängde häromdagen även den sista rysk-språkiga kanalen som sänts i landet med hänvisning till ryska lögner, rysk propaganda och rysk kritik mot den georgiska regeringen.
Denna hänvisning är i och för sig sann och korrekt, men det är lågt att sjunka lägre än motståndaren och att stänga TV-kanaler är lågt...... min åsikt är i alla fall att man aldrig ska tysta medier.
I samband med detta så stod i alla fall ryska utrikesministeriets talesman Igor Lyakin-Frolov för Årets skämt:
"Georgian President Mikhail Saakashvili is talking about democracy and freedom of speech, while at the same time he steps on the basic civil right to be informed".
Snacka om en rysk version av "Bagdad-Bob".
Ryssland är verkligen det sista landet i världen som ska tala om press- och mediafrihet.
Fria medier existerar inte i realiteten, i princip ALL media styrs av och från Kreml, få om några kritiska röster tillåts och bevakningen av Rysslands attack mot Georgien rapporteras så propagandistiskt att till och med Sovjets och Milosevic-Jugoslaviens medierrapportering bleknar vid jämförelsen.
Jag ska förresten åka till gränsen mot Georgien och Syd-Ossetien om två-tre dagar. Det ska bli... intressant.
Var på Iron Maiden i tisdags i väldiga inomhusarenan, Olympiskiy.
Det var naturligtvis hur bra som helst.
Maiden avslutade - liksom Metallica gjorde förra året - sin turné i Moskva och det börjar således bli en liten tradition att jag bevittnar turnéavslutningar med mina gamla hårdrockshjältar.
Däremot blev jag lite rädd under konserten när jag tänkte tillbaka på alla mina tidigare Maiden-konserter.
Första gången jag såg Iron Maiden var för 28 år sedan.
Jag var en jävligt liten parvel då.
Det är jag inte längre.
Dagens citat:
"Those are my principles, and if you don't like them... well, I have others."
- Groucho Marx
Läs även andra bloggares åsikter om Iron Maiden, Ryssland, Moskva, Playboy, Cska Moscow, kvinnlig idrott, basket, volleyboll, beachvolleyboll, Georgien, Syd-Ossetien, Bagdad-Bob
16/8: Kokain-eurosedlar, drömbil, tidningsurklipp och Stalintavla.
16th of August:
Läser att att kemister vid Valencias universitet funnit att en genomsnittlig spansk eurosedel bär på 155 mikrogram rent kokain.
Det kan man till exempel jämföra med att på de tyska eurosedlarna fanns bara en femtedel så mycket kokain.
En annan studie från 2006 visade att 94 procent av de spanska sedlarna bar spår av kokain.
Spanska forskarna menar dock att studierna ovan inte kan ses som ett bevis på att spanjorer ofta använder kokain.
Läser att att kemister vid Valencias universitet funnit att en genomsnittlig spansk eurosedel bär på 155 mikrogram rent kokain.
Det kan man till exempel jämföra med att på de tyska eurosedlarna fanns bara en femtedel så mycket kokain.
En annan studie från 2006 visade att 94 procent av de spanska sedlarna bar spår av kokain.
Spanska forskarna menar dock att studierna ovan inte kan ses som ett bevis på att spanjorer ofta använder kokain.
Forskarna menar istället att en stor mängd sedlar får drogen på sig i samband med bankernas kontanthantering, där kokain förs från en sedel förs över till en annan.
Hmmmm... vän av ordning - och - logik frågar sig då om Spanien är det enda land som bankerna har kontanthantering?
Eller snortar tyskar och schweizare med sugrör från McDonalds, eftersom tyska eurosedlar "bara" bär på cirka 30 mikrogram kokain och "bara" sex procent av schweiziska franc-sedlar bär spår av kokain. Det känns som de spanska forskarna bör få bakläxa.
Eller snortar tyskar och schweizare med sugrör från McDonalds, eftersom tyska eurosedlar "bara" bär på cirka 30 mikrogram kokain och "bara" sex procent av schweiziska franc-sedlar bär spår av kokain. Det känns som de spanska forskarna bör få bakläxa.
Såg min favorit- och drömbil på Domodedovo-flygplatsen häromveckan.
Ni ser den härintill.
En fantastiskt vacker svart, blänkande Volga 3102, med lättmetallsfälgar och gardin i bakrutan.
Nu var Volga 3102 visserligen en KGB-bil under Sovjettiden, men jag måste motvilligt erkänna att organisationen trots allt hade smak. (Före 1991 såldes den inte till privatpersoner över huvudtaget, utan producerades enbart till statliga myndigheter.)
Hursomhelst, så har jag länge velat ha exakt en sådan som på bilden.
Hursomhelst, så har jag länge velat ha exakt en sådan som på bilden.
Min plan har i åratal varit att köpa en i fabriken i Nizhni Novgorod och köra den till St Petersburg.
Den sträckan bör vara tillräcklig för att finna ut exakt vilka fel just mitt exemplar har.
Jag köper sedan dessa reservdelar i St Petersburg och tar den till Stockholm.
Ni kan ju bara gissa vilken succé denna otroligt snygga och coola gardin-i-bakrutan-försedda bil skulle göra runt Stureplan.
Förresten, kolla registreringsskylten på bilden härintill... den här bilen tillhör garanterat någon myndighet.
Träffade en ryss från Togliatti (staden som domineras av den väldiga Lada-fabriken) på krogen i Kroatien häromkvällen.
Vi blev smått berusade och ryssen berättade en story om att en man i Togliatti arresterades under EM-matchen Ryssland-Holland tidigare somras.
Killen hade helt enkelt huggit ihjäl sin granne med kniv för att denne jublade när Holland kvitterade till 1-1.
Även för att vara Ryssland så hade jag lite svårt att tro på storyn.
Ryssen gick då iväg och kom tillbaka några minuter senare med ett tidningsurklipp.
Förresten, kolla registreringsskylten på bilden härintill... den här bilen tillhör garanterat någon myndighet.
Träffade en ryss från Togliatti (staden som domineras av den väldiga Lada-fabriken) på krogen i Kroatien häromkvällen.
Vi blev smått berusade och ryssen berättade en story om att en man i Togliatti arresterades under EM-matchen Ryssland-Holland tidigare somras.
Killen hade helt enkelt huggit ihjäl sin granne med kniv för att denne jublade när Holland kvitterade till 1-1.
Även för att vara Ryssland så hade jag lite svårt att tro på storyn.
Ryssen gick då iväg och kom tillbaka några minuter senare med ett tidningsurklipp.
Där stod det mycket riktigt att sällskapet hade druckit innan matchen (och ni som läser den här spalten vet hur och hur mycket vodka det dricks i Ryssland).
Offret hade då sagt att han trodde att Holland skulle vinna.
Offret hade då sagt att han trodde att Holland skulle vinna.
Grannen gillade inte det.
Så när Holland kvitterade stormade han sonika in i lägenheten och högg ihjäl sin granne med kniv.
Därefter fick han hjälp av sin bror med att dumpa den döde i trappuppgången innan de fortsatte att titta på matchen.
Otroligt sjukt helt enkelt.
Alltså både mordet och att snubben jag krökade med hade med sig det tidningsurklippet på sin semester till Kroatien.
Undrar just hur han resonerade innan han lämnade Togliatti?
Jag blir jävligt illa berörd när jag sett Rysslands bombattacker på civila i den georgiska staden Gori.
Vi pratar rena rama Stalin-fasonerna från Rysslands sida.
Som ett bisarrt ödets ironi så ska ni veta att Gori är känt för en enda sak; att Josef Stalin föddes och växte upp i Gori.
Där finns ett Stalinmuseum och världens enda återstående stora Stalinstaty.
Jag kan för övrigt också berätta att jag köpte min Stalintavla i Gori.
Inköpt i Stalins gamla skola av Stalins lärarinnas dotter.
Det var en snabb affär och jag fick ett mycket bra pris.
Och jag skickade sedan hem tavlan till Sverige med georgiska posten.
Jag är fortfarande förundrad att den kom fram.
Dagens citat:
Och jag skickade sedan hem tavlan till Sverige med georgiska posten.
Jag är fortfarande förundrad att den kom fram.
Dagens citat:
7/8: Naturlig koppling mellan 65 grader och Tyskland. Säker eskort ut ur landet.
7th of August:
München var första anhalt för några dagars rekreation och vila i södra Europa.
Jag gillar att landa eller rulla in på tysk mark.
Tyskland är ett civiliserat land där saker och ting oftast funkar disciplinerat och ordning och reda råder.
Alltså sådant som får mig att må bra.
Kom att tänka på Tyskland för några veckor sedan när det var riktigt varmt i Moskva under en period.
Hur hett det var bevisades av en tripp på den alltid lika hopplöst stillastående Tredje Ringen.
Att det var sanslösa köer var bara som vanligt, det ovanliga var att när jag kröp fram i ringens längsta tunnel så stod det sammanlagt 29 bilar med varningsblinkers och öppen motorhuv.
Att omoderna och dåliga ryska bilar kokar förvånar inte.
Att det var minst lika många moderna västerländska bilar som hade kokat förvånade desto mer.
Termometern i min bil som visar utomhustemperaturen förkunnade dock på otroliga 65 grader inne i tunnel, så det kanske var en förklaring.
När jag körde ut armen genom fönstret, så kände jag att det dessutom pumpade varmluft ut ur fläktarna.
Kanske inte det smaraste och det förklarar att det utanför tunneln stod hur-många-bilar-som-helst bilarna på rad vid sidan med motorhuvarna öppna.
Jag har banne mig inte sett så här många kokande bilar sedan jag var liten för typ 25-30 år sedan och upplevde köer på tyska Autobahn.
Det har jag gjort i vuxen ålder också otaliga gånger. Men ni vet att bilarna var annorlunda konstruerade på den tiden. Inte de ryska, men de västerländska.
Detta var hursomhelst kopplingen till Tyskland härovan... och det var det som fick mig att starta min korta, men effektiva, rekreation i just München.
Starten var dock inte den bästa. När jag åkte från Moskva till Sthlm var hela planet fullt av... ja, jag vet inte vad jag ska kalla dem.
Men med tanke på hur de såg ut, hur de uppträdde och den totala avsaknaden av kunskap i engelska och svenska... så pratar vi inte om människor som ska eller kan trygga Sveriges framtid.
Jag är, som bekant, av den åsikten att kvinnor bör och ska gå i högklackat.
Ni kanske minns bilden i den här spalten på en kvinnlig polis i högklackade stövlar förra året.
Tittar ni till höger här, så ser ni sommarklädseln på två ryska - kvinnliga - polisaspiranter i en miljonstad några timmars flygresa öster om Moskva där jag var nyligen.
Pratade med Säkerhetschefen häromdagen. Han var oerhört glad att bögfestivalen var slut och att många homosexuella lämnat stan.
Spektaklet hade nämligen tvingat honom i exil till skärgården. Nu kan han åka in till stan igen.
Jag kan för övrigt meddela att jag personligen eskorterade två av bögarna ut ur landet häromdagen när jag åkte till München.
På andra sidan gången på Arlanda Express satt nämligen två engelska bögar. En gråhårig i 60-årsåldern och en, med latinoursprung, i 40-årsåldern med extremt pipig och fjantig röst.
Jag åkte sedan bakom dem i rulltrappan och gick därefter tätt bakom dem ända till incheckningen för att försäkra mig om att de kom med planet till London smidigt och utan problem.
Det har varit väldigt tyst om Clark Olofsson sedan han åkte dit igen. Det står desto mer om Radovan Karadzic... och man tycka vad man vill om hans liv "under jorden", men han är en mördare som ska ruttna i ett fängelse.
Sedan spelar det ingen roll att jag trots allt fascineras av hans liv de senaste åren. Det måste bara spelas in en film om dessa år och detta liv.
Ska några dagar till Kroatien också. Ett land jag har en ambivalent inställning till.
Jag gillar kusten, naturen, klimatet och att de kroatiska fansen var de i särklass bästa under EM tidigare i somras, men jag har svårt för deras nationalism.
Inte för nationalism som sådant utan för den sjuka kroatiska varianten av nationalism, där mördare, krigsherrar och andra kriminella hyllas som "fosterlandets hjältar" och där allt och alla som inte är kroatiskt eller kroater hatas.
Läs en riktigt bra artikel av Dubravka Ugresic i ämnet på Aftonbladet Kultursidor, onsdagen den 6:e augusti.
Den enda smolken i glädjebägaren just nu är att jag flög SAS till München häromdagen.
Den smolken kompenserades dock av att Sverige förlorade OS-premiären i en sport som kallas damfotboll.
Dagens citat:
"Adventure is just bad planning."
- Roald Amundsen
Läs även andra bloggares åsikter om München, SAS, Ryssland, kvinnliga poliser, högklackat, Radovan Karadzic, bögar, homosexuella, Kroatien, Tyskland, OS, damfotboll.
3/8: Tatarstan - långt ifrån Pride och Tanto. Moskvas bögar försöker under Eurovision. Spännande med Tupolev 134.
3rd of August:
Vissa har anklagat mig för att vara kändiskåt.
Det stämmer inte.
Däremot frotterar jag mig gärna med sådana när jag ändå springer på dem, så att säga.
Så sent som i onsdags råkade till exempel springa på före detta Miss Ryssland. Jag skakade karda även med henne.
Man kan ju inte låta bli att förundras hur Radovan Karadzic lyckades lura den intet ont anande omgivningen under så många år.
Däremot är det tragiskt att de serbiska myndigheterna inte skickade honom till Haag redan för flera år sedan.
Ingen ska nämligen komma och påstå att myndigheterna inte visste var han fanns eller vad han höll på med.
Tillbringade den gångna helgen ett gäng timmar österut från Moskva. I Kazan, huvudstad i Tatarstan.
En stad i Stockholms storlek som förändrats väldigt mycket sedan jag var där första gången 1996.
Stan har för övrigt förändrats sedan de gånger jag varit där under 2000-talet också.
Fullt naturligt med tanke på hur mycket olja finns i republiken.
Hursomhelst, så gillar jag både Kazan och Tatarstan.
Där härskar hetrosexualiteten och det är till exempel så långt från Pride-festivaler och Tantolunden man kan komma.
Var i Helsingfors nägra dagar senare... och det var så nära Stockholm jag kom här veckan.
Jag har, som sagt, inget emot bögar.
Däremot vet läsarna av denna spalt att jag har extremt svårt för spektakel som Pride-festivaler.
Jag kommer aldrig att acceptera att bussar i Sthlm flaggar med bögflaggor när vi älskare av kvinnor i högklackat inte får samma privilegium.
Och inte f-n finns det någon High Heels-festival heller.
På tal om Pride-festivaler. Favoritämnet i denna spalt, Moskvas bögar, ska efter att ha fått nobben tre år i rad tydligen göra ett nytt försök nästa år.
Den här gången har man dock tänkt till.
Man planerar att arrangera en bögfestival den 16:e maj 2009.
Alltså samma dag som Melodifestivalen hålls i Moskva.
Enligt arrangerande Moskvabögar så tror man att Moskvas borgmästare Juri Luzhkov inte kan förbjuda en Prideparad i ljuset av Eurovision och en massa tillresta bögar från olika håll i Europa.
Konstigt att Moskvas homosexuella ännu inte känner sin egen borgmästare bättre.
Det kommer att sluta som vanligt; att bögarna får stryk av både allmänhet och polis och att bögar från Europa den gången får smaka på samma "medicin".
Nej, ryska bögar kommer även i framtiden att ha det ungefär lika tufft som vitryska diton.
Man kan tycka vad man vill om det, men "that´s the fact".
Förresten så flög jag med en Tupolev 134 till Kazan.
Hopplöst omoderna maskiner från Sovjet och de är inget för de flygrädda, i synnerhet inte för de som är oroliga för att få en väska i huvudet (här pratar vi hatthylla i ordets rätta bemärkelse).
Men jag gillar Tu 134.
De är driftsäkra och kraschar extremt sällan.
Jag fascineras av glasfibernosen (där man manuellt kan ligga och navigera), att det är trångt och att inget säte funkar som det ska är charmigt.
Och att det - som i den här maskinen - blåser in lite luft mellan väggskarvarna vädrar ut mögeldoften och gör bara flygresan mer spännande.
Dessutom är jag svag för flygbolag som inte har "Air" eller "Airways" målat på flygplanskroppen.
Här är det kort och gott republikens namn, "Tatarstan", som gäller.
På tal om flyg, så läser att ett företag ska börja erbjuda helikopterservice i Moskva.
Inte ovanför själva stan eftersom det är förbjudet, men väl från den yttre ringleden ut mot "regionerna".
Från och med september ska sex helikopterstationer kunna transportera folk ut till datjer och bostäder.
Oavsett pris... så känns det som att den servicen kommer att löna sig.
Köerna ut från stan är nämligen lika jävla som de innanför den yttre 120 kilometer långa ringleden.
Häromdagen såg jag för övrigt en överkörd man liggandes livlös på den femfiliga motorvägen utanför Vnukovoflygplatsen.
Han måste ha blivit påkörd bara någon minut innan jag körde förbi.
Obehagliga minnen väcktes.
Men jag skulle i alla fall aldrig ge mig ut till fots på en rysk motorväg.
Dagens citat:
"Too many people are thinking of security instead of opportunity. They seem more afraid of life than death."
- James F. Byrnes
Läs även andra bloggares åsikter om Ryssland, bögar, Pride, Europride, Karadzic, Serbien, Kazan, Luzhkov, Moskva, Vitryssland, homosexuell, helikopter
Vissa har anklagat mig för att vara kändiskåt.
Det stämmer inte.
Däremot frotterar jag mig gärna med sådana när jag ändå springer på dem, så att säga.
Så sent som i onsdags råkade till exempel springa på före detta Miss Ryssland. Jag skakade karda även med henne.
Man kan ju inte låta bli att förundras hur Radovan Karadzic lyckades lura den intet ont anande omgivningen under så många år.
Däremot är det tragiskt att de serbiska myndigheterna inte skickade honom till Haag redan för flera år sedan.
Ingen ska nämligen komma och påstå att myndigheterna inte visste var han fanns eller vad han höll på med.
Tillbringade den gångna helgen ett gäng timmar österut från Moskva. I Kazan, huvudstad i Tatarstan.
En stad i Stockholms storlek som förändrats väldigt mycket sedan jag var där första gången 1996.
Stan har för övrigt förändrats sedan de gånger jag varit där under 2000-talet också.
Fullt naturligt med tanke på hur mycket olja finns i republiken.
Hursomhelst, så gillar jag både Kazan och Tatarstan.
Där härskar hetrosexualiteten och det är till exempel så långt från Pride-festivaler och Tantolunden man kan komma.
Var i Helsingfors nägra dagar senare... och det var så nära Stockholm jag kom här veckan.
Jag har, som sagt, inget emot bögar.
Däremot vet läsarna av denna spalt att jag har extremt svårt för spektakel som Pride-festivaler.
Jag kommer aldrig att acceptera att bussar i Sthlm flaggar med bögflaggor när vi älskare av kvinnor i högklackat inte får samma privilegium.
Och inte f-n finns det någon High Heels-festival heller.
På tal om Pride-festivaler. Favoritämnet i denna spalt, Moskvas bögar, ska efter att ha fått nobben tre år i rad tydligen göra ett nytt försök nästa år.
Den här gången har man dock tänkt till.
Man planerar att arrangera en bögfestival den 16:e maj 2009.
Alltså samma dag som Melodifestivalen hålls i Moskva.
Enligt arrangerande Moskvabögar så tror man att Moskvas borgmästare Juri Luzhkov inte kan förbjuda en Prideparad i ljuset av Eurovision och en massa tillresta bögar från olika håll i Europa.
Konstigt att Moskvas homosexuella ännu inte känner sin egen borgmästare bättre.
Det kommer att sluta som vanligt; att bögarna får stryk av både allmänhet och polis och att bögar från Europa den gången får smaka på samma "medicin".
Nej, ryska bögar kommer även i framtiden att ha det ungefär lika tufft som vitryska diton.
Man kan tycka vad man vill om det, men "that´s the fact".
Förresten så flög jag med en Tupolev 134 till Kazan.
Hopplöst omoderna maskiner från Sovjet och de är inget för de flygrädda, i synnerhet inte för de som är oroliga för att få en väska i huvudet (här pratar vi hatthylla i ordets rätta bemärkelse).
Men jag gillar Tu 134.
De är driftsäkra och kraschar extremt sällan.
Jag fascineras av glasfibernosen (där man manuellt kan ligga och navigera), att det är trångt och att inget säte funkar som det ska är charmigt.
Och att det - som i den här maskinen - blåser in lite luft mellan väggskarvarna vädrar ut mögeldoften och gör bara flygresan mer spännande.
Dessutom är jag svag för flygbolag som inte har "Air" eller "Airways" målat på flygplanskroppen.
Här är det kort och gott republikens namn, "Tatarstan", som gäller.
På tal om flyg, så läser att ett företag ska börja erbjuda helikopterservice i Moskva.
Inte ovanför själva stan eftersom det är förbjudet, men väl från den yttre ringleden ut mot "regionerna".
Från och med september ska sex helikopterstationer kunna transportera folk ut till datjer och bostäder.
Oavsett pris... så känns det som att den servicen kommer att löna sig.
Köerna ut från stan är nämligen lika jävla som de innanför den yttre 120 kilometer långa ringleden.
Häromdagen såg jag för övrigt en överkörd man liggandes livlös på den femfiliga motorvägen utanför Vnukovoflygplatsen.
Han måste ha blivit påkörd bara någon minut innan jag körde förbi.
Obehagliga minnen väcktes.
Men jag skulle i alla fall aldrig ge mig ut till fots på en rysk motorväg.
Dagens citat:
"Too many people are thinking of security instead of opportunity. They seem more afraid of life than death."
- James F. Byrnes
Läs även andra bloggares åsikter om Ryssland, bögar, Pride, Europride, Karadzic, Serbien, Kazan, Luzhkov, Moskva, Vitryssland, homosexuell, helikopter
Subscribe to:
Posts (Atom)