There´s only one B in Brest.

Som liten parvel "lärde" jag mig att Europa var området mellan Brest och Brest. Alltså Brest vid franska Atlantkusten och Brest i Vitryssland, som då var gräns mellan Polen och Sovjet. Det här var mitten på 70-talet när någon intalade mig detta om Europa. Inte så långt senare blev jag vis nog att själv konstatera att Europa minsann sträckte sig ändå bort till Ural.
Den här sidan handlar om allt möjligt från Brest till bortom Brest.

21/8: Tyskar gillar det sköna, snygga och naturliga. Hård satsning på dambasket och damvolleyboll. Rysslands "Bagdad-Bob". Iron Maiden som ung och gam

21th of August:

Av någon j-vla anledning får jag varje dag för mig att det fortfarande är juli. Jag till och med dagligen skriver juli istället för augusti.
Det kan kanske bero på att jag möttes av en så kallad boxhandske när jag kom tillbaka till Moskva tidigare i veckan: 32 grader klockan tio på kvällen.

När jag åkte från Sverige den dagen läste jag en skräckhistoria i en tidning att det en vanlig natt endast är totalt fem polispatruller i tjänst i länen Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.
Det är ett område lika stort som England och Skottland.
Man tror varken sina ögonen eller öron.

Sverige har tydligen råd, kraft och resurser att ta emot folk från all världens hörn på tämligen lösa grunder.
Men det finns uppenbarligen inte pengar att upprätthålla en av hörnpelarna till att en stat - och demokrati - över huvudtaget kan existera, nämligen lagen.
I Ryssland kan man inte stava till demokrati. Däremot finns det gott om poliser, även om nu en skrämmande stor del av dem är korrupta.
Hursomhelst, så fyller de en funktion bara genom att synas och finnas till.

I Tyskland har man ett avslappnat förhållande till sex och porr och man tycker följaktligen att detta är både naturligt, snyggt och skönt (vilket för övrigt jag också tycker).
Således hade tyska Playboy avklädda bilder på några av landets damidrottare inför OS.
Varför får man inte se svenska kvinnliga idrottare så här.
De svenska är inte många, men någon enstaka skulle i alla fall platsa i sådana här sammanhang.


På tal om kvinnlig idrott... så är ryskorna desto fler som skulle platsa i magasin a´la Playboy.
För övrigt, så längtar jag oerhört att den ryska dambasketligan - och alla långhåriga spelare med hästsvans - ska komma igång.
Eftersom jag numera inte följer fotboll så innebär det att jag har oerhört mycket tid över att följa, till exempel, CSKA Moskvas dambasketlag.

Jag kommer denna vinter också att följa Kalugas volleybolldamer.
Jag såg två av deras spelare på TV under ryska beachvolleymästerskapet nyligen och föll genast för deras oerhört kreativa placering av sponsorlogotypen; över bakdelen på den minimala bikiniunderdelen.
Att jag sedan har ett finger med i detta lag och spelet kring placeringen av logotypen gör denna satsning av volleyboll rätt naturlig.

Georgien stängde häromdagen även den sista rysk-språkiga kanalen som sänts i landet med hänvisning till ryska lögner, rysk propaganda och rysk kritik mot den georgiska regeringen.
Denna hänvisning är i och för sig sann och korrekt, men det är lågt att sjunka lägre än motståndaren och att stänga TV-kanaler är lågt...... min åsikt är i alla fall att man aldrig ska tysta medier.

I samband med detta så stod i alla fall ryska utrikesministeriets talesman Igor Lyakin-Frolov för Årets skämt:
"Georgian President Mikhail Saakashvili is talking about democracy and freedom of speech, while at the same time he steps on the basic civil right to be informed".
Snacka om en rysk version av "Bagdad-Bob".

Ryssland är verkligen det sista landet i världen som ska tala om press- och mediafrihet.
Fria medier existerar inte i realiteten, i princip ALL media styrs av och från Kreml, få om några kritiska röster tillåts och bevakningen av Rysslands attack mot Georgien rapporteras så propagandistiskt att till och med Sovjets och Milosevic-Jugoslaviens medierrapportering bleknar vid jämförelsen.

Jag ska förresten åka till gränsen mot Georgien och Syd-Ossetien om två-tre dagar. Det ska bli... intressant.

Var på Iron Maiden i tisdags i väldiga inomhusarenan, Olympiskiy.
Det var naturligtvis hur bra som helst.
Maiden avslutade - liksom Metallica gjorde förra året - sin turné i Moskva och det börjar således bli en liten tradition att jag bevittnar turnéavslutningar med mina gamla hårdrockshjältar.

Däremot blev jag lite rädd under konserten när jag tänkte tillbaka på alla mina tidigare Maiden-konserter.
Första gången jag såg Iron Maiden var för 28 år sedan.
Jag var en jävligt liten parvel då.
Det är jag inte längre.

Dagens citat:
"Those are my principles, and if you don't like them... well, I have others."
- Groucho Marx


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

No comments: