Eder man om... realiteter, värdelöst vetande samt vad som är rätt respektive fel.
There´s only one B in Brest.
Som liten parvel "lärde" jag mig att Europa var området mellan Brest och Brest. Alltså Brest vid franska Atlantkusten och Brest i Vitryssland, som då var gräns mellan Polen och Sovjet. Det här var mitten på 70-talet när någon intalade mig detta om Europa. Inte så långt senare blev jag vis nog att själv konstatera att Europa minsann sträckte sig ändå bort till Ural.
Den här sidan handlar om allt möjligt från Brest till bortom Brest.
Den här sidan handlar om allt möjligt från Brest till bortom Brest.
25/1: Inget flyt med flyg och flygbolag. Var 90:e sekund i Metro. Andrastadskriminalitet.
25th of January:
Sitter i Helsingfors och bevittnar en snöstorm.
Det jävliga är att jag sitter på stadens flygplats.
Jag är inne i en svart flygperiod just nu. Inställt i Italien, försenat i Litauen och nu högt osäkert i Helsingfors.
Det som gör mig mest förbannad är dock Finnairs totala avsaknad av information.
Planet till Stockholm skulle avgå klockan 18.10 lokal tid. Klockan 18.00 fanns ännu ingen personal vid gate 13, än mindre något flygplan utanför.
Klockan 18.05 fick en annan passagerare, som checkat in via sms, ett meddelande på telefon att planet var försenat till 19.30.
Ännu ingen information på tavlorna.
Klockan 18.13 hittade jag någon slags infodisk och frågade finnen där bakom om Sthlm-maskinen klockan 18.10.
"Joooo, den går från gate 13", svarade efter att ha tittat i datorn.
"Mycket möjligt", kontrade jag, "problemet är bara att det inte finns någon personal och inget plan vid gate 13 och det skulle ha avgått för tre minuter sedan", fortsatte jag något sarkastiskt.
"Konstigt... det står inget om det i mina datorer", svarade finnen i sin tur.
Man kan lugnt konstatera att Finland fortfarande har kraftiga slängar av det Sovjet landet var för typ 15 år sedan.
Ni minns kanske 80-talet när folk i Helsingfors gick med björnf****r på huvudena, natt- och nöjeslivet i princip var obefintligt och det enda livstecken man såg efter klockan 21.00 på Mannerheimsvägen var från två korvkiosker.
Helsingsfors har utvecklats sedan dess, det ska sägas, men dagens hantering av Sthlmsflighten stinker Sovjet och finskt Sovjetarv.
Det har den senaste veckan och de senaste månaderna skrivits en hel del om kriminaliteten i Göteborg.
Det är hur sjukt som helst och man ju bara chockas över hur lamslaget det svenska samhället och rättsväsendet står.
Jag funderade häromkvällen dock på över det faktum att våldet och kriminaliteten (i alla fall den/det synliga) är värre i andrastäderna än den största staden.
Tre exempel är till exempel Göteborg i Sverige, St Petersburg i Ryssland och Kaunas i Litauen.
Där är gangsterismen mångfalt större och värre än i Stockholm, Moskva och Vilnius.
Varför är det så egentligen?
Lillebrorskomplex, eller?
Sprang på en skön snubbe på krogen i Helsingsfors igårkväll. En engelsman som var fanatiskt rugbyfan.
Vi gick bra ihop, även om det var jag som höll låda den mesta tiden.
Jag berättade i detalj om det bästa med Ryssland och det som funkar absolut bäst, nämligen tunnelbanan.
Han var djupt imponerad av mitt rabblande av fakta om Metro i Moskva:
* Antal stationer: 173
* Antal linjer: 12
* Längd: 282,5 km
* Kvadratmeter marmor: 340 000
* Rulltrappor: 624 (jag tror dock inte att det finns någon hiss)
* Längsta rulltrappan: 126 meter, Park Pobedy-stationen
* T-banetåg per dag: 9 915
* Antal resekilometer per dag: cirka 400 miljoner
* Antalet anställda: 34 792
* Genomsnittsintervall mellan tåg: 90 sekunder.
Den sista punkten är overkligt imponerande. Ännu mer imponerande är att den verkligen stämmer.
Denna punkt och så de 10-15 stationer som är att likna vid museér kan ibland göra att man glömmer allt skit med Moskva.
Det finns sköna storyn och anekdoter om denna tunnelbana också.
Vad som sägs om cirkellinjen, den bruna, är till exempel att ingenjörer visade diktatorn och massmördaren Stalin en framtida metrokarta.
Stalin ställde ifrån sig kaffekoppen mitt på kartan och gick därifrån.
När ingenjörerna lyfte koppen såg de en brun ring efter koppen.
Detta nyttjades naturligtvis som ett bevis på Stalins "genialitet".
Cirkellinjen byggdes sedermera, men skulle ursprungligen gå direkt under trädgårdsringen för bilar ovan jord.
Detta ändrades dock en aning så att cirkellinjen knöt ihop stans åtta järnvägsstationer och därmed bildade en slags hub.
En hub som skulle knyta ihop centrala Moskva med hela Sovjet... från Murmansk i norr till Ashgabat i söder, från St Petersburg i väst till Vladivostok i öster.
Skön propaganda som bevisar hur "fantastiskt" Sovjet var, eller hur.
Detta på tal om Finland och dess brist på information till sina kunder.
Dagens citat:
"Never interrupt your enemy when he is making a mistake."
- Napoleon Bonaparte
Andra bloggar om: Finnair, Metro, Moskva, Ryssland, Helsingfors, hub, kriminalitet, tunnelbaka, museum, flygplats
22/1: Drabbades av ett svårt återfall. Den bisarra trafikdöden. Nyårspengar.
22nd of January:
Jag kom sent igår eftermiddag på mig själv att jag inte sett en enda fotbollsmatch live eller på TV sedan mitten av december.
Sjukt.
Jag kan faktiskt inte påminna om när detta hände senast. Troligtvis när jag var i sju-årsåldern.
Det nästa som slog mig var att det nog inte blir några problem att lägga av med fotboll efter sommarens EM-slutspel.
Jag hade ju trots allt haft en - ofrivillig - vila i cirka en månad utan att ens märka det.
Hursomhelst så hade jag sedan länge planerat att titta på kvällens semifinal i Ligacupen mellan mitt Arsenal och våra ärkerivaler Tottenham.
Problemet var bara att jag föll dit redan igårkväll.
Rejält dessutom.
Jag ger mig ovett, men det blev tre matcher, Liverpool-Aston Villa i engelska ligan samt Mali-Benin och Nigeria-Elfenbenskusten i African Nations.
Dessutom såg jag halva reprisen av Namibia-Marocko innan jag somnade ifrån den vid ställningen 1-4.
F-n, det blir nog trots allt rätt svårt att lägga av att följa fotboll och när jag vaknade i morse förstod hur knarkare och alkoholister känner sig.
Ni som följer den här spalten vet att bilkörning och Ryssland inte går ihop.
Kombinationen urusla bilförare, oerfarna bilförare, brist på omdömde, brist på omtanke, brist på känsla för andras liv och köpta körkort gör Ryssland till ett världens farligaste och mest olycksdrabbade länder.
2007 dog drygt 33 000 människor i trafiken i Ryssland, enligt landets trafikministerium.
Officellt, är kanske bäst att tillägga. Av dessa var 1 196 barn.
Den siffran kan jämföras med de cirka 480 som dog i trafiken i Sverige förra året.
Nu är Ryssland 15 gånger större än Sverige befolkningsmässigt, men antalet döda i trafiken var cirka 70 gånger större.
Minst, är kanske bäst att tillägga.
Skrämmande siffror. Men tyvärr inte förvånande. Allra minst med tanke på om man tittar på Moskvanyheternas dagliga inslag från trafikövervakningskameror i stan som visar de mest horribla olyckorna och de mest idiotiska trafikbeteenden.
Tro mig. Inte ens den skickligaste producent skulle kunna göra en fiktion som överträffar det som sker i verkligheten.
Myndigheterna vet naturligtvis om problemen, men kan inte mycket göra. I synnerhet inte eftersom trafikpoliserna är obeskrivligt och ofattbart korrupta.
För att citera en insändare i Moscow Times häromdagen från en händelse innan nyår:
"My husband was recently stopped by the traffic police even though he had not broken any traffic rules. The police demanded 500 ruble fine, complaining that it was the New Year´s holidays and they needed money for their families.
When my husband denied them any money, they said 'OK, now we are charging you with driving on the opposite side of the road, and we will remove your driving licence for five months".
Ni förstår kanske varför president Putin skäms som en hund när ryska myndigheters korruption kommer på tal.
Dessutom ska ni veta att förra årets siffra ändå är cirka 1 500 döda lägre än 2006.
Officiellt, är kanske bäst att tillägga.
Tito Beltran ser att bli frikänd... det är så sjukt att klockorna stannar.
Vad f-n är det med det svenska rättssystemet???
Andra bloggar om: African Nations, alkoholism, fotboll, Arsenal, poliser, korruption, Ryssland, Moskva, trafikdöd, trafik, dödsfall.
Jag kom sent igår eftermiddag på mig själv att jag inte sett en enda fotbollsmatch live eller på TV sedan mitten av december.
Sjukt.
Jag kan faktiskt inte påminna om när detta hände senast. Troligtvis när jag var i sju-årsåldern.
Det nästa som slog mig var att det nog inte blir några problem att lägga av med fotboll efter sommarens EM-slutspel.
Jag hade ju trots allt haft en - ofrivillig - vila i cirka en månad utan att ens märka det.
Hursomhelst så hade jag sedan länge planerat att titta på kvällens semifinal i Ligacupen mellan mitt Arsenal och våra ärkerivaler Tottenham.
Problemet var bara att jag föll dit redan igårkväll.
Rejält dessutom.
Jag ger mig ovett, men det blev tre matcher, Liverpool-Aston Villa i engelska ligan samt Mali-Benin och Nigeria-Elfenbenskusten i African Nations.
Dessutom såg jag halva reprisen av Namibia-Marocko innan jag somnade ifrån den vid ställningen 1-4.
F-n, det blir nog trots allt rätt svårt att lägga av att följa fotboll och när jag vaknade i morse förstod hur knarkare och alkoholister känner sig.
Ni som följer den här spalten vet att bilkörning och Ryssland inte går ihop.
Kombinationen urusla bilförare, oerfarna bilförare, brist på omdömde, brist på omtanke, brist på känsla för andras liv och köpta körkort gör Ryssland till ett världens farligaste och mest olycksdrabbade länder.
2007 dog drygt 33 000 människor i trafiken i Ryssland, enligt landets trafikministerium.
Officellt, är kanske bäst att tillägga. Av dessa var 1 196 barn.
Den siffran kan jämföras med de cirka 480 som dog i trafiken i Sverige förra året.
Nu är Ryssland 15 gånger större än Sverige befolkningsmässigt, men antalet döda i trafiken var cirka 70 gånger större.
Minst, är kanske bäst att tillägga.
Skrämmande siffror. Men tyvärr inte förvånande. Allra minst med tanke på om man tittar på Moskvanyheternas dagliga inslag från trafikövervakningskameror i stan som visar de mest horribla olyckorna och de mest idiotiska trafikbeteenden.
Tro mig. Inte ens den skickligaste producent skulle kunna göra en fiktion som överträffar det som sker i verkligheten.
Myndigheterna vet naturligtvis om problemen, men kan inte mycket göra. I synnerhet inte eftersom trafikpoliserna är obeskrivligt och ofattbart korrupta.
För att citera en insändare i Moscow Times häromdagen från en händelse innan nyår:
"My husband was recently stopped by the traffic police even though he had not broken any traffic rules. The police demanded 500 ruble fine, complaining that it was the New Year´s holidays and they needed money for their families.
When my husband denied them any money, they said 'OK, now we are charging you with driving on the opposite side of the road, and we will remove your driving licence for five months".
Ni förstår kanske varför president Putin skäms som en hund när ryska myndigheters korruption kommer på tal.
Dessutom ska ni veta att förra årets siffra ändå är cirka 1 500 döda lägre än 2006.
Officiellt, är kanske bäst att tillägga.
Tito Beltran ser att bli frikänd... det är så sjukt att klockorna stannar.
Vad f-n är det med det svenska rättssystemet???
Andra bloggar om: African Nations, alkoholism, fotboll, Arsenal, poliser, korruption, Ryssland, Moskva, trafikdöd, trafik, dödsfall.
19/1: Garant för Carl Bildts säkerhet i Vilnius. Appleton - garant för stabila förhållanden.
19th of January:
Läste i en rysk finanstidning häromdagen att 28 nya hotell ska öppna i Moskva under 2008.
Man kan lugnt påstå att dessa är välbehövliga.
Det som förvånar mig en aning är dock hur man ska lyckas smälla upp alla dessa hotell på de drygt elva månaderna som är kvar av 2008?
Jag har inte sett eller läst om mer än fyra eller kanske fem pågående hotellbyggen i Moskva och med tanke på att stadens myndigheter meddelat att 21 av hotellen ska öppna i centrala Moskva är jag lite tveksam till tidsplanen.
På tal om hotell så är jag i Vilnius i Litauen nu, vilket är en liten trevlig lugn stad fjärran från hetsens Moskva.
Det som slår mig är att det alltid har regnat när jag varit i Vilnius.
Så också denna gång... i dagarna två nu.
Hotell var det ja... hotellet här i Vilnius hade synnerligen fint främmande i natt.
Jag bodde nämligen på samma som Carl Bildt.
Eller om det var Carl Bildt som bodde på samma hotell som jag.
Jag checkade trots allt in före honom.
Han bodde, liksom jag, på våning 2 och i ärlighetens är jag lite uppspelt.
Det är mig veterligen första gången jag delar hotellvåning med en före detta ledare för en nation.
Bildt var i Vilnius för att delta i något heter euro-atlantiskt möte.
Jag har inte en aning om vad det är, men när jag sprang på Calle så kom han i en - gissar jag - litauisk regeringsbil.
Han hade med sig en (tror jag) livvakt, en manlig kollega, en kvinna som jag uppfattade vara från svenska ambassaden i Vilnius och någon annan tjej, som jag inte har en aning om vad hon fyllde för funktion.
Sedan jag tror jag också att hans fru var med. Men hon bar någon slags hatt, så jag såg aldrig riktigt om det var hon eller inte.
Innan han gick in på hotellet stod han utanför och pratade med kollegan och ambassadkvinnan och jag snappade upp att de skulle träffas i lobbyn klockan 18.30.
Så... nu har ni fått en inblick i en utrikesminister vardag samt i Eder Mans ständiga, frekventa och tidskrävande "möten" med kända personer.
Ni förstår säkert att min situation ibland blir frustrerande.
I natt blev det t ex inte mycket sömn eftersom jag var 20:e minut - i rent säkerhetssyfte - var tvungen att öppna dörren och kolla korridoren på min och Calles våning så att vår utrikesminister inte svävade i fara.
Jag kände att var mitt ansvar och man kan ju aldrig vara för försiktig.
Läser att det jamaicanska rommärket Appleton droppar sin reklambyrå i USA och Karibien.
Det ingen liten sak.
Appleton är nämligen en garant för lyckliga förhållanden. Inget gör nämligen en kvinna lyckligare än att ha en make/pojkvän som då och då stärker sig med Appleton-rom.
Jo, det är sant.
Den drycken gör underverk.
Så låt oss hoppas för alla gifta pars skull att Appleton snabbt gör klart med en ny reklambyrå, så att inte skilsmässorna i USA skjuter i höjden.
Dagens citat:
"Snygga underkläder ska bäras upp med snygga skor.
Underkläder utan skor är som när man var liten och fick batteridrivna leksaker utan batterier."
- Joseph Corré, grundaren för underklädesmärket Agent Provocateur.
Andra bloggar om: Litauen, Carl Bildt, Vilnius, hotell, säkerhet, rom, Appleton.
15/1: Antirökning, rökning, high heels, gratis ved och silverkeps.
15th of January:
Antirökkampanjerna har översvämmat Europa de senaste åren.
Jag kom att tänka på det när Ryssland häromdagen beslutade om hårdare tag mot rökarna med bland annat totalförbund för all reklam för rökverk.
Ärligt; jag hade svårt att se den dagen framför mig, eftersom rökning inte är direkt är ovanligt i Ryssland, men, men... ibland blir man överraskad.
Jag, som bara feströker, bryr mig dock inte om alla dessa nya påfund.
Dock kunde jag inte annat än le när jag var i Serbien nyligen och kvinnorna i kassorna på järnvägsstationen satt och bolmade friskt samtidigt som de sålde tågbiljetter.
Detta alltså år 2008.
Men det är nog som någon sade... i Serbien ingår fortfarande rökning i skolundervisningen.
Även en av rökarnas sista bastioner, Tyskland, är på väg att falla.
Sedan årsskiftet gäller nya regler för rökverk på barer och krogar, men på mindre företag får man fortfarande röka.
Detta har en ägare till ett litet dataföretag i Tyskland tagit fasta på.
När tre av hans tio anställda började tjafsa om rökfri arbetsplats fick ägaren nog och sparkade helt sonika de tre bråkstakarna.
Världsklass, helt enkelt.
Även om jag är för rökförbud i allmänna lokaler så har den killen mitt totala stöd. Han äger ju trots allt företaget.
"Jag orkar inte med bråkmakare. Vi pratar i telefon hela tiden och det är helt enkelt lättare att arbeta när man röker."
"Alla klagar på rökare nu för tiden. Det är dags för revansch. Hädanefter kommer jag bara att anställa rökare", sade han till en tysk tidning.
Det är skönt att det fortfarande finns hjältar.
Den här spalten är, som bekant, kvinnovänlig och, också som bekant, hyllar denna spalt kvinnor som är kvinnor, kvinnor som gillar att vara kvinnor och kvinnor som klär sig som kvinnor.
Liksom i Ryssland går kvinnor i södra- och centrala Europa i högklackat.
Således var det inte så uppmuntrande att komma tillbaka till lågskornas Sverige efter en tid i Italien, Slovenien, Kroatien och Serbien.
Eftersom jag nu är tillbaka i Ryssland är i alla fall den ordningen återställd.
Ett av mina favoritländer, Georgien, har haft problem de senaste tiden. Trots att landet styrts av den USA-vänlige Michail Saakasjvili under nårga år har landets befolkning bara fått det sämre och sämre.
Enligt mina kontakter är folk fattigare än någonsin. Dessutom hävdar insatta att landet indirekt styrs av USA, eftersom presidenten ständigt omger sig med en stor och mansstark stab av jänkare.
Men demokrati och att landet skulle vara "på rätt väg" är mindre tveksamt.
Ibland går ränderna aldrig ur och när det val i landet häromveckan var all den amerikanska utbildningen som bortblåst.
Till exempel skickade Saakasjvili ut vouchers till folk som gällde för gratis ved och bensin. Dessa gällde dock enbart efter valet och naturligtvis enbart om han själv fortfarande var president.
Saakasjvili vann valet och jag ska nu kolla med mina synnerligen välinformerade kontakter om presidenten håller sina vallöften om fri ved och fri bensin.
För att ytterligare spä presidentens korrupta spår så fick dessutom soldaterna höjd lön under valperioden.
Moskvas karismatiska borgmästare, Juri Luzhkov, är känd för mycket.
Dels för att han varit huvudstadens minst sagt starke man i 15 år, dels för allt han gjort och förändrat i stan, dels för att han alltid bär platt keps.
Detta med kepsen är inte direkt något liten sak.
För några veckor sedan auktionerades nämligen en silverkopia av kepsen ut för - håll i er nu - en miljon dollar.
Pengarna ska tydligen ha gått till en mödravårdscentral eller ett förlossningscenter i Moskva och köparen var en direktör i ett ryskt byggbolag.
Kepsen ska, enligt köparen, symbolisera Moskvas byggboom.
Gudarna ska veta att det är byggboom i Moskva. Om en keps kan symbolisera detta vet i dock fan.
Andra bloggar om: Keps, Georgien, korruption, val, Serbien, Kroatien, Luzhkov, borgmästare, rökning, högklackat, Tyskland, Ryssland.
11/1: Tragikens Vukovar, Fawlty Towers i Italien och orgie i arenanostalgi
11th of January:
Det var dimma i norra Italien tidigare i veckan, vilket renderade i att flyget till Sthlm (och andra platser) ställdes in och jag fick tillbringa en extra natt och dag i, det inte alltid logiska och organiserade, Italien.
Av en slump sprang jag dock på Army of Lovers snyggaste medlem och pojkvännen så vi delade strapatser med hotell och transport dagen efter till västra Italien för nytt flyg.
Inställda flyg innebär alltid kaos.
I synnerhet när en hel flygplats ska jaga taxibilar.
Vi var dock förutseende och ringde och beställde en bil - och kunde således nöjt betrakta den upprörda taxikön när vi åkte iväg.
På Hotel Carlton dealade vi ner priset på två rum med över hundra procent.
Det var dock John Cleese-varning på den äldre mannen i receptionen eftersom han inte visste vad rummen kostade.
Den dealen var således mer som att stjäla godis från småbarn.
Dock var baren på Hotel Carlton stängd... hur f-n den nu kan vara det?!
För att få vätska nerför strupen gick vi istället över gatan till Hotel Continental.
Där var det ännu mer Fawlty Towers-varning.
Den leende rundlagde mannen i receptionen meddelade att "baren tyvärr var stängd eftersom bartendern hade semester".
"Kan inte du ställa dig i baren och sälja något till oss då", frågade vi snällt.
Den korpulente replikerande - fortfarande leende:
"Nej, tyvärr... bartendern har låst baren och tagit med sig nyckeln".
Jo, det är sant. Det var helt overkligt.
Vi nödgades istället tömma minibarerna på våra rum.
Det känns också som att varken Hotel Continental eller Hotel Carlton egentligen tillhör respektive berömda hotellkedja.
Här finns det fog för att starkt misstänka renommé- och namnsnyltning.
Fawlty Towers är den rätta benämningen på dessa hotell, även om priserna definitivt är högre än vad de var på John Cleese dito.
Hyllade Serbien i den här spalten häromsistens.
Som vanligt har en del människor svårt att läsa, eftersom jag fått mail om detta.
Jag skrev nämligen också att Serbien ska ha all skit man kan få för vad som hände i Bosnien och Kroatien.
Vukovar i Kroatien är dessutom tillsammans med Sarajevo och Srebrenica i Bosnien det mest hemska och tragiska som utspelade sig i kriget i före detta Jugoslavien.
Det var i denna stad (vid gränsen till Serbien) serberna med stöd av den dåvarande jugoslaviska armén (JNA) i början av kriget hösten 1991 visade hur sjukt detta krig skulle bli.
Staden fullständigt pulvriseredes, kroater massakerades och andra utsattes för så kallad etnisk rensning, ett begrepp som skapades och föddes i Vukovar.
När jag nu snart 17 år efteråt står i Vukovar ryser jag vid minnet av TV-bilderna från 1991 av granatbeskjutning, automatgevär och kolonnerna av människor bärandes på endast de lilla de hann få med sig innan de kördes ut från stan.
Ingen som inte varit med i krig kan förstå hur det känns att drabbas.
Vukovar borde vara ett självklart mål för en klassresa för alla europeiska skolklasser.
En del av stan är uppbyggnad, men den stad som 1991 hade cirka 85 000 invånare har idag cirka 30 000 och många, många hus står kvar som de gjorda 1991... sönderbombade, söndersprängde eller fulla av kulhål.
"Horror"... är bara förnamnet.
Motsatsen kan dock sägas om den länk som vaktchefen mailat.
En orgie i nostalgi för en som jag som tycker att allt som har med fotboll att göra var bättre förr.
Sajten innehåller videos från brittiska arenor 1979-1981.
Minnena som väcks när jag ser Millwalls The Den, Bristol Citys Ashton Gate, Herefords Edgar Street för att inte tala om Arsenals Highbury går inte att beskriva med ord.
Ståplatsläktarna, enkelheten, det genuina...
... det är så äkta, orginellt och fantastiskt att jag kommer att drömma synnerligen våta drömmar i natt.
Jag är glad för att jag lägger av med fotboll i sommar. Dagens spel är inget för mig.
Andra bloggar om: Italien, flyg, Army of Lovers, flygplats, hotell, Fawlty Towers, John Cleese, Carlton, Continental, Sarajevo, Vukovar, Kroatien, Serbien, krig, fotbollsarenor, fotboll.
Det var dimma i norra Italien tidigare i veckan, vilket renderade i att flyget till Sthlm (och andra platser) ställdes in och jag fick tillbringa en extra natt och dag i, det inte alltid logiska och organiserade, Italien.
Av en slump sprang jag dock på Army of Lovers snyggaste medlem och pojkvännen så vi delade strapatser med hotell och transport dagen efter till västra Italien för nytt flyg.
Inställda flyg innebär alltid kaos.
I synnerhet när en hel flygplats ska jaga taxibilar.
Vi var dock förutseende och ringde och beställde en bil - och kunde således nöjt betrakta den upprörda taxikön när vi åkte iväg.
På Hotel Carlton dealade vi ner priset på två rum med över hundra procent.
Det var dock John Cleese-varning på den äldre mannen i receptionen eftersom han inte visste vad rummen kostade.
Den dealen var således mer som att stjäla godis från småbarn.
Dock var baren på Hotel Carlton stängd... hur f-n den nu kan vara det?!
För att få vätska nerför strupen gick vi istället över gatan till Hotel Continental.
Där var det ännu mer Fawlty Towers-varning.
Den leende rundlagde mannen i receptionen meddelade att "baren tyvärr var stängd eftersom bartendern hade semester".
"Kan inte du ställa dig i baren och sälja något till oss då", frågade vi snällt.
Den korpulente replikerande - fortfarande leende:
"Nej, tyvärr... bartendern har låst baren och tagit med sig nyckeln".
Jo, det är sant. Det var helt overkligt.
Vi nödgades istället tömma minibarerna på våra rum.
Det känns också som att varken Hotel Continental eller Hotel Carlton egentligen tillhör respektive berömda hotellkedja.
Här finns det fog för att starkt misstänka renommé- och namnsnyltning.
Fawlty Towers är den rätta benämningen på dessa hotell, även om priserna definitivt är högre än vad de var på John Cleese dito.
Hyllade Serbien i den här spalten häromsistens.
Som vanligt har en del människor svårt att läsa, eftersom jag fått mail om detta.
Jag skrev nämligen också att Serbien ska ha all skit man kan få för vad som hände i Bosnien och Kroatien.
Vukovar i Kroatien är dessutom tillsammans med Sarajevo och Srebrenica i Bosnien det mest hemska och tragiska som utspelade sig i kriget i före detta Jugoslavien.
Det var i denna stad (vid gränsen till Serbien) serberna med stöd av den dåvarande jugoslaviska armén (JNA) i början av kriget hösten 1991 visade hur sjukt detta krig skulle bli.
Staden fullständigt pulvriseredes, kroater massakerades och andra utsattes för så kallad etnisk rensning, ett begrepp som skapades och föddes i Vukovar.
När jag nu snart 17 år efteråt står i Vukovar ryser jag vid minnet av TV-bilderna från 1991 av granatbeskjutning, automatgevär och kolonnerna av människor bärandes på endast de lilla de hann få med sig innan de kördes ut från stan.
Ingen som inte varit med i krig kan förstå hur det känns att drabbas.
Vukovar borde vara ett självklart mål för en klassresa för alla europeiska skolklasser.
En del av stan är uppbyggnad, men den stad som 1991 hade cirka 85 000 invånare har idag cirka 30 000 och många, många hus står kvar som de gjorda 1991... sönderbombade, söndersprängde eller fulla av kulhål.
"Horror"... är bara förnamnet.
Motsatsen kan dock sägas om den länk som vaktchefen mailat.
En orgie i nostalgi för en som jag som tycker att allt som har med fotboll att göra var bättre förr.
Sajten innehåller videos från brittiska arenor 1979-1981.
Minnena som väcks när jag ser Millwalls The Den, Bristol Citys Ashton Gate, Herefords Edgar Street för att inte tala om Arsenals Highbury går inte att beskriva med ord.
Ståplatsläktarna, enkelheten, det genuina...
... det är så äkta, orginellt och fantastiskt att jag kommer att drömma synnerligen våta drömmar i natt.
Jag är glad för att jag lägger av med fotboll i sommar. Dagens spel är inget för mig.
Andra bloggar om: Italien, flyg, Army of Lovers, flygplats, hotell, Fawlty Towers, John Cleese, Carlton, Continental, Sarajevo, Vukovar, Kroatien, Serbien, krig, fotbollsarenor, fotboll.
6/1: På resa i halva Europa. Kosovo är och förblir serbiskt.
6th of January:
Nytt år och jag har den senaste dryga veckan varit i typ halva Europa.
Från Rom i söder till Belgrad i öster.
Det har hittills blivit ett j-vla gäng mil.
Konstaterar också, för jag vet inte vilken gång i ordningen, att Sverige sannolikt har Europas sämsta vägnät.
I alla fall när det gäller kvaliteten på motorvägarna.
Italien och framför allt Slovenien och Kroatien krossar Sverige när det gäller motorvägsstandard och kvalitet.
Och det bästa av allt, dessa vägar på kontinenten är byggda för hastigheter över 200 km/h.
Nu är visserligen hastighetsgränserna lägre än så, men just det där med hastighetsbegränsningar är med säkerhet det som intresserar mig minst här i livet.
Jag är inte heller ensam om detta ointresse.
I Slovenien har jag, till exempel, ännu inte i mitt liv träffat på någon "möljare", utan tempot är uppskruvat och det går fort.
Precis som det ska.
Det nya året firades, naturligtvis, in i världens vackraste, renaste och mest civiliserade land, som tillika har världens hårdast arbetande befolkning.
Slovenien alltså.
Att det sedan blev några dagar i Belgrad berodde mest på att jag inte varit där på fem, sex år (senast var när Bajen fick pisk av Partizan Belgrad i kvalet till Champions League) samt att jag med mitt besök ville visa mitt stöd för Serbien i Kosovofrågan.
Kosovo ÄR Serbien. Hela nationens historik finns i Kosovo och om världssamfundet ger de kriminella och massfödande kosovoalbanerna självständighet är det inget annat än katastrof.
Det var illa nog att Nato bombade Serbien (vissa av husen är ännu inte uppbyggda, som ni kan se här bredvid) i slutet av 90-talet när Milosevic bara ville försvara sitt land och sitt folk, men om Serbien nu skulle förlora sitt hjärta kan man ju fråga sig vad som händer härnäst?!
Vad händer i Holland när muslimerna är i majoritet om 13,14 år? Vad händer i Skåne när irakier och andra muslimer är i majoritet?
Jag hoppas av hela mitt hjärta att Putin nu är starkare än vad Jeltsin var när Nato bombade Serbien och att ryssarna sätter stopp för idiotin att uppmuntra kriminalitet, lögner och stölden av ett land.
Nåväl, serberna ska ha all skit och alla straff man kan få för vad de gjorde i Kroatien och Bosnien - och det har de också fått.
Hursomhelst, har jag alltid gillat Belgrad och framför allt gästfriheten och det serbiska köket.
Jag blev inte besviken den här gången heller.
Rätt intressant med det nya Europa, förresten.
Slovenien är ett Schengenland sedan några veckor och det var rätt ovanligt att vara i Nova Gorica (Slovenien) och Gorizia (Italien).
Som ni förstår på namnen så går gränsen mellan länderna mitt i staden (eller städerna om man så vill). Det som för några veckor sedan var gräns till Schengen är numera öppen passage med igenbommade pass- och tullhus.
In- och ut ur Serbien innebar dock stämplar i passet.
Jag har dock inte bestämt mig om jag gillar det nya Europa eller inte.
Däremot gillar Hammarby Bandys säsong såhärlångt. Ett lag och en klubb som egentligen skulle gått i konkurs och således inte skulle finnas ligger på en stabil fjärdeplats i tabellen.
Otroligt.
Mr Heavy Metal har dock svikit alla sina "löften" och fortsätter att gå på Zinkensdamm. Jag ska ta en allvarlig diskussion med honom.
Ska man lägga av med något ska man också göra det, inte hatta fram och tillbaka.
Andra bloggar om: Serbien, Europa, Italien, EU, krig, Milosevic, Kosovo, motorväg, Hammarby Bandy
Nytt år och jag har den senaste dryga veckan varit i typ halva Europa.
Från Rom i söder till Belgrad i öster.
Det har hittills blivit ett j-vla gäng mil.
Konstaterar också, för jag vet inte vilken gång i ordningen, att Sverige sannolikt har Europas sämsta vägnät.
I alla fall när det gäller kvaliteten på motorvägarna.
Italien och framför allt Slovenien och Kroatien krossar Sverige när det gäller motorvägsstandard och kvalitet.
Och det bästa av allt, dessa vägar på kontinenten är byggda för hastigheter över 200 km/h.
Nu är visserligen hastighetsgränserna lägre än så, men just det där med hastighetsbegränsningar är med säkerhet det som intresserar mig minst här i livet.
Jag är inte heller ensam om detta ointresse.
I Slovenien har jag, till exempel, ännu inte i mitt liv träffat på någon "möljare", utan tempot är uppskruvat och det går fort.
Precis som det ska.
Det nya året firades, naturligtvis, in i världens vackraste, renaste och mest civiliserade land, som tillika har världens hårdast arbetande befolkning.
Slovenien alltså.
Att det sedan blev några dagar i Belgrad berodde mest på att jag inte varit där på fem, sex år (senast var när Bajen fick pisk av Partizan Belgrad i kvalet till Champions League) samt att jag med mitt besök ville visa mitt stöd för Serbien i Kosovofrågan.
Kosovo ÄR Serbien. Hela nationens historik finns i Kosovo och om världssamfundet ger de kriminella och massfödande kosovoalbanerna självständighet är det inget annat än katastrof.
Det var illa nog att Nato bombade Serbien (vissa av husen är ännu inte uppbyggda, som ni kan se här bredvid) i slutet av 90-talet när Milosevic bara ville försvara sitt land och sitt folk, men om Serbien nu skulle förlora sitt hjärta kan man ju fråga sig vad som händer härnäst?!
Vad händer i Holland när muslimerna är i majoritet om 13,14 år? Vad händer i Skåne när irakier och andra muslimer är i majoritet?
Jag hoppas av hela mitt hjärta att Putin nu är starkare än vad Jeltsin var när Nato bombade Serbien och att ryssarna sätter stopp för idiotin att uppmuntra kriminalitet, lögner och stölden av ett land.
Nåväl, serberna ska ha all skit och alla straff man kan få för vad de gjorde i Kroatien och Bosnien - och det har de också fått.
Hursomhelst, har jag alltid gillat Belgrad och framför allt gästfriheten och det serbiska köket.
Jag blev inte besviken den här gången heller.
Rätt intressant med det nya Europa, förresten.
Slovenien är ett Schengenland sedan några veckor och det var rätt ovanligt att vara i Nova Gorica (Slovenien) och Gorizia (Italien).
Som ni förstår på namnen så går gränsen mellan länderna mitt i staden (eller städerna om man så vill). Det som för några veckor sedan var gräns till Schengen är numera öppen passage med igenbommade pass- och tullhus.
In- och ut ur Serbien innebar dock stämplar i passet.
Jag har dock inte bestämt mig om jag gillar det nya Europa eller inte.
Däremot gillar Hammarby Bandys säsong såhärlångt. Ett lag och en klubb som egentligen skulle gått i konkurs och således inte skulle finnas ligger på en stabil fjärdeplats i tabellen.
Otroligt.
Mr Heavy Metal har dock svikit alla sina "löften" och fortsätter att gå på Zinkensdamm. Jag ska ta en allvarlig diskussion med honom.
Ska man lägga av med något ska man också göra det, inte hatta fram och tillbaka.
Andra bloggar om: Serbien, Europa, Italien, EU, krig, Milosevic, Kosovo, motorväg, Hammarby Bandy
Subscribe to:
Posts (Atom)