29/12: Börjar nog gilla Italien, dock ej dess fotboll, Toscana och rumänska z***nare.

29th of December:

Det är rätt uppenbart att man är på semester från Moskva, och för den delen även Stockholm.
Några dagar i civilisationen i Stockholm och "Peking" utan mycket folk och trängsel (nej, det är inte mycket folk på annandagsrushen) gjorde gott och när man nu är i Rom så märker man vad man, bland annat, saknar i Moskva; äkta kultur, historik och resonabla priser.

Middagen igår kväll är ett bra exempel, tre förrätter, tre huvudrätter, en dessert, två kaffe och 1,5 liter vin, gick på 54 euro.
Samma i Moskva på en italiensk krog hade kostat 540 euro - minst.
Och då hade det inte ens varit gott, än mindre "äkta".

Nu är jag, och har varit, i Italien ofta och mycket, men jag noterar att jag börjar gilla landet mer ju närmare min "fotbollspensionering" nästa sommar jag kommer.
Dock hatar jag Italien som fotbollsland; fotbollen i sig, spelet, arenorna, lagen, spelarna, fansen och framför allt det där ervinnerliga tjatet och överdriften om att "fotboll är religion" i Italien.
Italien är ett fotbollens u-land. Därmed basta.

Det är sex lag som drar folk och där det finns engagemang; Milan och Inter i norr, Fiorentina lite längre söderut, Roma och Lazio i huvudstaden och sedan Napoli ännu längre söderut.
I övrigt drar få, om något, lag mer publik än vad lagen i Holland, Belgien eller Frankrike gör.
Och de pratar heller inte mer fotboll än vad holländare gör. Att fotboll skulle vara religion är lika mycket myt, som att Toscana är så fantastiskt.

Toscana är också svårt överskattat och överdrivet. Skapat och marknadsfört gentemot amerikaner som det är.
Visst, finns det utspridda oaser här och där i Toscana, men mellan dessa platser är landskapet bara fult, skitigt och tråkigt.
Det var det för mer än 20 år sedan när jag var där första gången och så har det varit, och är det, alla gånger jag varit i Toscana efter det.

Nej, vill man se och uppleva det "reklambroschyrerna skriver om Toscana" i verkligheten så ska man åka till Slovenien eller Istrien i Kroatien.
Där finns "äktheten", naturen och det genuina... och man slipper soptipparna, skräpet och alla kosovoalbaner och rumänska zigenare som tigger, stjäl, styr prostitutionen och knarklangningen.

Nåväl, förutom ovanstående... så börjar jag som sagt gilla Italien mer och mer.
Italienare är ändå rätt trevliga och, tro mig, detta är extremt uppskattat om man tillbringar mycket tid i Moskva, där man aldrig ser ett leende, aldrig får en hjälpande hand eller aldrig får en tjänst eller service "gratis".

Rom är dessutom en rätt trevlig turiststad. Trots att turisterna är många så störs man inte nämnvärt. Enligt min lilla egna empiriska undersökning vid Fontana di Trevi häromdagen så är de heller inte pålästa.
Jag frågade sju olika personer 1) om de vet vem Anita Ekberg är? 2) vilket land hon kommer ifrån?
Det var fyra italienare, en amerikan, en tysk och en dansk.
Ingen av dem visste svaret på ovan frågor.
Vet inte riktigt hur jag ska tolka det.

Att sedan Italien och italienare inte är de flitigaste som finns, att långt ifrån allt är organiserat eller logiskt... känns trots allt bara naturligt.
Dessutom tycker jag att det är extremt skönt att slippa den öppna korruptionen, även om jag varje gång lider lika mycket när jag ser kriminaliteten, den organiserade brottsligheten och den förstörda gatubilden som invasionen av rumänska zigenare och kosovoalbaner dragit med sig.

Och innan någon börjar tjatar om det där med zigenare och albaner... den italienska maffians brottslighet är på ett annan plan och funkar på annat sätt.
Inte jämförbart alltså... så inga mail om just detta, please.

20/12: Rabiata okvinnliga manshatande kvinnor på marsch igen. Kvinnor är kvinnans största fiende.

20th of December:

Då var det då dags för en ny hatkampanj mot män initierad av rabiata okvinnliga tjejer/kvinnor i Sverige.
Den här gången mot en stackars spelare i Manchester U.
I mina ögon är dock Johnny Evans en hjälte.
Killen gjorde bara vad män och kvinnor gjort i alla tider; nämligen haft sex.

Problemet är bara att en förvirrad - och troligtvis helt intelligensbefriad - kvinna anmält honom för våldtäkt... efter att kvinnans pojkvän avslöjat hennes otrohet.
Det är nämligen det som är problemet.
Det var kvinnan som var otrogen på julfesten i Manchester, men det verkar inte de manshatande, ickekvinnliga, rabiata kvinnor i Sverige förstå.

Jag är tämligen säker på vad som hände på Man U:s julfest:
* fest och trevlig stämning,
* folk blev fulla,
* den 26-åriga tjejen blev riktigt full och började ragga på Johnny Evans, TROTS att hennes pojkvän var med på festen,
* Johnny Evans hade troligtvis inte en aning om att tjejen har pojkvän och gick med på att ha en het stund,
* tjejen får sitt "kap" för att hon sedan ska kunna skryta inför sina vänninor att hon "kn***at" med en spelare i Man U,
* väl tillbaka i festlokalen är naturligtvis pojkvännen rasande och undrar var hon varit,
* skamsen pga sin otrohet säger hon till pojkvännen att hon blivit våldtagen och anmäler Johnny Evans.

Poliser är rätt bra på att avslöja sådana här saker om de väl tar tag i det... så jag kan nästan sätta vad som helst på att Johnny Evans går fri.
Oskyldig.
Men märkt för livet för att sjuk, ointelligent, groupietörstande brud ville ha sex med en fotbollsspelare.
Varför tror ni för övrigt att det var så många tjejer på Man U:s julfest?
Varför tror ni att de accepterade inbjudan och gick det?

Som vanligt är kvinnorna själva kvinnors största fiende.
Intelligenta, kompetenta, kvinnliga kvinnor som klär sig och agerar kvinnligt spyr aldrig ut manshat på diverse forum och andra ställen innan det finns bevis för något.
Det är också de kvinnliga och intelligenta kvinnorna som tycker mest illa om de rabiata, feministiska, manshatande kvinnorna som spyr ut sitt hat.
Och det är de kloka kvinnliga kvinnorna som drabbas av deras rabiata militärfeministiska hat.

En vän mailade en länk till en krönika skriven av någon som kallar sig "Fotbollsfrun".
Vet inte vem det är, men jag tycker lite synd om den där fotbollsspelaren eftersom "Fotbollsfrun" skryter om att hon bär mormorstrosor och hatar stringtrosor.
Vi säger så här... jag tror inte att hennes fotbollsspelande pojkvän direkt blundar när han ser kvinnor när han är ute med grabbarna eller på resa utan flickvännen, om ni förstår vad jag menar.

Den där Mia Wollin skulle dessutom inte klara sig två dagar i Ryssland, eftersom tjejer och kvinnor här är stolta för att de är kvinnor, de klär sig och agerar som kvinnor och de har skinn på näsan.
Det du "Fotbollsfrun"... där har du något att lära. Att vara kvinna och kvinnlig och samtidigt ha pondus och råg i ryggen.

Det finns för övrigt en några år gammal Johnny Evans-story i Sverige.
En av Sveriges mest kända tennisspelare genom tiderna genomled ett helvete när en kvinnlig barndomsvän, efter åratal av tjat och raggande, till slut fick tennisstjärnan i säng på ett hotell i Växjö i samband med en fest.
Problemet var bara att kvinnan var gift och att maken avslöjade hennes otrohet när hon kom hem på morgonen.
Istället för att stå för vad hon gjort, så anmälde hon barndomsvännen och tennisstjärnan för våldtäkt.

Tennisstjärnan, som var skild och singel, drabbas oerhört hårt av denna anklagelse. Framför allt hans familj och främst hans barn och ex-fru.
Men så långt tänkte naturligtvis inte den groupielängtande tjejen som var otrogen mot sin pojkvän.

Som sagt, det är kvinnor som är kvinnans största fiende.
Det är sådana här stories som gör att jag lider och tycker ännu mer synd om RIKTIGA våldtäktsoffer.
Hur fan ska de bli trodda, få - något slags - upprättelse i domstol och få den hjälp de behöver när det finns kvinnor som anmäler oskyldiga män för våldtäkt.

Detta problem är större än man anar.
Kvinnor går till polisen istället för att stå för sin otrohet eller för att "straffa" en kille av en eller annan anledning.
Det är fan så sjukt att jag exploderar.

Något helt annat, läste att Gefle IF värvat en spelare vid namn Yussif Chibsah från Hapoel Nazareth.
Hapoel Nazareth... det måste vara ett av fotbollsvärldens coolaste namn.

En som däremot borde åka dit för våldtäkt och vars offer jag hoppas inte drabbas av de rabiata manshatande kvinnors spydda galla, är Tito Beltran.
Nu riskerar han att få fira jul i häktet.
Med hans historik mot kvinnor borde han sitta inlåst för alltid.

Dagens citat:
When men are pure, laws are useless; when men are corrupt, laws are broken.
- Benjamin Disraeli

Andra bloggar om: Våldtäkt, Manchester U, kvinnor, Johnny Evans, fotboll, fotbollsfru, tennis, tennisstjärna, Beltran

18/12: Asylsökande schweizare. Army of Lovers headline.

18th of December:

Man upphör aldrig att förvånas över vad det finns för folk där ute.
Ta bara schweizaren som häromveckan sökte politiskt asyl i Vitryssland(!).
Ja, samma Vitryssland som en diktator vid namn Lukashenko styr med järnhand och kastar allt som liknas vid opposition i fängelse.
Nu är visserligen Vitryssland bättre än vad ryktet gör gällande, det är inget Sovjet, men det är likt förbannad inget land man söker poltiskt asyl i, om man säger så.

Den där schwizaren måste dock ha mer än en skruv lös.
Dels anlände han till den polsk-vitryska gränsen i gammal Lada, som dessutom var fylld av gammal Leninlitteratur.
Dels upprepande han konstant att Vitryssland, Venezuela och Kuba var världens tre bästa länder och de enda man kan bo och leva i.

Det schweizaren är i behov av är inte asyl, utan en enkel resa till ett dårhus.
Under asylprocessen placerades han i gränsstaden Brest (ja, samma stad som ni kan läsa om i ingressen till denna spalt och som också är inspirationen till denna så kallade blogg).
Restriktionerna var att han inte lämnade staden och att han inte fick vistas ute på gatorna efter kl. 23.00.
Det senare under förevändning att "han inte kände till stan", "att han kunde gå vilse" och "att det kunde farligt att vara ensam på kvällarna eftersom det blir mörkt så tidigt.
" Hmmm, ja, det är ganska uppenbart att Vitryssland inte är ett så stort asylland för västerlänningar. Till saken hör att Brest har cirka 300 000 invånare och att det är ungefär lika "farligt" där som i Värnomo.

Hursomhelst, schweizaren lydde inte de vitryska myndigheterna, utan lämnade plötsligt landet efter några dagar.
Kanske vaknade den förvirrade mannen till slut och insåg att Vitryssland trots allt inte är paradiset på jorden.
Vad vet jag?!

Jag bara önskar att alla förvirrade vänsterpack och vänsterpatrask i Sverige får uppleva samma sak så att dräggen en gång för alla inser att de har det ganska bra i Sverige.
Och framför allt, i Vitryssland och Ryssland, kan de inte utöva vänsterns favoritsysselsättningar; kasta sten och vandalisera.
Som sagt, den första stenen ett vänsterdrägg kastar är också den siste.

Den schweiziska ambassaden kunde inte heller bry sig mindre om landsmannen som är mogen för dårhuset.
Deras kommentar var också en klar passning till Vitryssland och även Ryssland:
"Nej, vi lägger ingen kraft på det här fallet. Schweiz är ett fritt land och våra medborgare får göra vad de vill och resa var de vill."

Att Jacob Zuma blev vald som ANC:s ledare är slutet för Sydafrika som nation.
Den vita (och svarta) intelligentian kommer nu i ännu stridare ström att fly landet och de som vill stanna kommer - likt Zimbabwe - att tvingas lämna.
Korruption och kriminaliteten kommer att skjuta i höjden från redan höga nivåer och fotbolls-VM... ja, hur många resande fans kommer att våga åka till Sydafrika 2010?

Annars så var det en rätt "busy" helg. Jag och Plåtslagaren var på julfest med svenskt julbord i fredags, där vi bland annat träffade en annan person som borde "avdoktrineras", men det kan vi ta en annan gång.

Lördagen gick i Sveriges och musikens tecken.
Army of Lovers spelade på "Legends of Retro FM"-festivalen som headline och jag hittar fortfarande glitter och konfetti på mig och i lägenheten efter "bomberna" som briserade under avslutningslåten.
Då stod jag ändå backstage. Där bakom var det för övrigt rätt händelserikt:
* en gigantisk boaorm snirklade sig in under min tröja (i alla fall en del av den) och skrämde skiten ur mig,
* jag hamnade mitt i en grupp dansare och blev så när intvingad på scenen,
* jag blev utskälld av en städerska som av någon anledning gick och sopade under uppträdandet.

Roligast där bak var annars en journalist som - troligtvis dyngrak - sov så hårt att han inte ens vaknade när uppståndelsen var som störst kring Army of Lovers efter konserten.
Dominika, Alexander och Jean-Pierre var i fin form och det är fascinerande hur stora Army of Lovers fortfarande är i Ryssland.
Den väldiga Olympskiy-hallen var slutåld (eller halva, eftersom scenen var placerad på det sättet), det var åtta ryska artister och två svenska.
Ace of Base och Army of Lovers.
Och det till de förras stora förtret var det AoL som var dragplåstret.

Huvudnummer var dock inte Sverige tidigare på dagen när jag led mig igenom Ryssland-Sverige i den gamla fina Izvestiaturneringen.
Jo, för mig heter den så fortfarande.
Åter kunde jag dock konstatera hur mycket jag tappat intresse för landslagshåkky.
Den svenska klacken bestod av tre personer, alla arbetandes på stans bästa nöjesetablissemang.

Desto trevligare var söndagen. Jag, flygbolagschefen och hans ryske vän från New York tillbringade några timmar njutandes av Arsenal-Chelsea och Liverpool-Manchester U.
Åter kan man åter konstatera att klassen, spänningen, arenorna och framför allt tempot är en planets skillnad jämfört med den där smörjan som spelas i fotbollens u-land Italien.
Flygbolagschefen är Chelsea... men han pratar ALLTID om Arsenal och han hyllar ALLTID Arsenal.
Det verkar mer och mer som att jag snart är den ende i världen som tycker att mitt Arsenal var bättre förr.

Mr J skickade mail och påminde mig om att jag bara har 200 dagar kvar av mitt fotbollsliv. Han är överentusiastiskt över detta.

Hur många av er tror att den där 26-åriga bruden verkligen blev våldtagen på Man U:s julfest?
Inte jag i alla fall. Full och en vilja att ligga med en fotbollsspelare är nog närmare till hands.
Skamsen för att ha varit otrogen mot pojkvännen drog hon sedan till med att hon blivit våldtagen.
Det är i alla fall min teori.
Och det tragiska är att det inte är första gången sådant händer.

Dagens citat:
If you can find something everyone agrees on, it's wrong.
- Morris Udall

Andra bloggar om: Vitryssland, asyl, Schweiz, Brest, Lukashenko, Army of Lovers, Ace of Base, Moskva, Ryssland-Sverige, ishockey, Arsenal, Chelsea.

14/12: Putin gör en Milosevic. K*klöst lejon en skam för soldater och pinsamt för Sverige.

14th of December:

Det är uppenbart att man inte är någon ungdom längre.
Att det var lucia igår kom jag inte på förrän jag kom till Moskvas bästa krog och där såg ett luciatåg.
Mellan tuggorna när vi inmundigade lussebullar kom jag och en polare på hur oerhört svårt vi har för damfotboll.

Vet inte riktigt varför vi kom in på ämnet, men när Sverige och Danmark nyligen spelade något damkval till OS, så spelade det svenska damlandslagsspelarna i tjocka yllemössor!!!
Jo, det är sant... och så finns det feminister och få andra som vill att vi normala människor ska ta damfotboll på allvar.
Hur f-n nickar man när man spelar i en yllemössa?
Nej, lägg damfotboll en gång för alla.

I övrigt kan man inte annat fascineras av Vladimir Putin och hans PR-apparat.
Cirka två veckor efter det smutigaste, mest uppgjorda, fejkade och odemokratiska parlamentsvalet i mannaminne i världen... så har hela världen glömt detta.

Kreml och dess PR-apparat har istället sett till att ryssars och världens ögon riktats mot...
1) att Putin lanserade den "västvänlige" Dmitry Medvedev som sin efterträdare på presidentposten,
2) att denne i sin tur lanserade Putin som näste premiärminister, alltså till "den viktigaste rollen i den utövande makten",
3) att Putin idag åkte till Vitryssland för att diskutera en union med Vitryssland.

Lika glädjande som att Putin lanserade Medvedev som näste president (finansmarknaderna och västvärlden jublade över detta), lika oroväckande är det att Putin kanske är på väg att göra en "Milosevic".
Att göra en Milosevic är alltså att skapa en ny nation och sätta sig själv som president över den.
Milosevic avgick som president för Serbien och när de sista resterna av det som en gång hette Jugoslavien försvann, bytte han helt enkelt namn på det från Jugoslavien till Serbien-Montenegro.
Vips så skapades en ny nation och naturligtvis satte han sig själv som president.

När jag redan i somras spekulerade i detta scenario gällande Ryssland-Vitryssland var det ingen som trodde på mig eller trodde att det kunde bli så.
Det är annat ljud i skällan nu.
Ryssland och Vitryssland har den här veckan kokat över kring just detta rykte.

Och varför skulle annars Ryssland vilja ha en union bondenationen Vitryssland med dess galne diktator Lukashenko?
Komma närmare geografiskt?
Kanske.
Vilja komma åt Vitryssland industri och jordbruk?
Nja, den industri Vitryssland har värd namnet är en traktorfabrik i Minsk och jordbruksmark har Ryssland självt.

Nej, det handlar nog om makt.
Och när allt kommer ikring så är det kanske trots allt rätt.
Jag och en del med mig är inte så säkra på att Medvedev eller någon annan ännu har kraft och kompetens att hålla ordning på maktgrupperingarna i Kreml och Ryssland.

För tänk den hemska tanke om den bakåtsträvande, introvärta fraktionen i Kreml skulle få makten.
Dels skulle Ryssland snabbt falla in i en nedåtgående spiral ekonomiskt, politiskt och inte minst demokratiskt, dels skulle det snabbt bli nationalistisk diktatur, dels skulle inåtvändheten, aggressionen och inte minst korruptionen öka drastiskt och dramatiskt.
Och korruptionen är redan idag helt sanslös. Mycket värre än för till exempel tio år sedan.

Vi får se hur det går... Putin kan det här med överraskingar.
För övrigt så har jag svårt att förstå den ryska upprördheten över den amerikanska tankesmedjan CSIS:s teoretiska scenarier gällande Rysslands framtid.
De är i allra högsta grad relevanta

Läser i SvD att Sverige fortsätter att vara en sandlåda där folk verkligen inte har så mycket att ägna tiden åt.
Det senaste idiotiska är att några kvinnliga soldater klagat på Nordic Battle Groups förbandstecken. Ett lejon där det manliga könsorganet syns.
Kvinnorna klagade hos någon domstol och nu har man tvingats retuschera genitalien. Ja, lejonet har helt enkelt kastrerats.

För det första "kvinnliga soldater"... jo, jag tackar ja... det låter verkligen avskräckande.
Nordic Battle Group med ett kastrerat hanlejon som symbol... jo, det låter och ser verkligen respektingivande ut gentemot fienden.
Hur f-n ska Sverige klara sig i ett krig?

De kvinnliga så kallade soldaterna skulle få se k*k vare sig de vill eller inte när soldater tvingas uträtta sina behov i skogar eller i ruiner i sönderbombade städer.
Eller förresten, Nordic Battle Group skulle inte klara sig så långt som till ett krig i skog eller stad.
Klarar man inte av att se en lejonk*k på en symbol, så klarar man heller inte av att möta fiendens soldater som garanterat alla består av stridsk*kar.

Hur många manliga soldater skulle vilja ha med sig någon av dessa kvinnor (som inte klarar en lejonk*k på ett märke) i skarpt läge i ett krig eller konflikt?
Fan, man skäms ju ihjäl... hoppas ingen utanför Sverige läser om denna pinsamhet.

Vladimir A Sagerlund, den heraldiska konstnären som gjorde det ursprungliga förbandstecknet, säger till SvD:
"Ett heraldiskt lejon är en kraftfull och ståtlig symbol med genitalierna i behåll och jag kan inte stå för en beskuren bild."
"Försvarets traditionsnämnd gjorde ändringar utan mitt medgivande. Försvaret är okunnigt om heraldik."
"Vapensköldar med lejon utan genitalier gavs förr till dem som förrått kronan."

Jag verkligen önskar av hela mitt hjärta att dessa kvinnliga "soldater" verkligen hamnar i krig eller i krigssituation, så att de får uppleva att symboler är till för att ge styrka, lojalitet, identitet, etc. K*kar på hansymboler behövs...

Andra bloggar om: Putin, Ryssland, Moskva, Medvedev, Milosevic, soldater, kvinnor, damfotboll, Nordic Battle Group, skam, OS

10/12: Leopardstretchbyxor på Helloween, hantering av vänsterdrägg och överservering.

10th of December:

Jag slutar aldrig att förundras över dagens hårdrocksfenomen.
Praktiskt alla band som en annan dyrkade som ung för 20-25 år sedan håller på fortfarande eller har återuppstått.
Min teori är att noterna tagit slut. Eller i alla fall de möjliga kombinationerna av noter.
Det kan således inte göras någon ny bra musik, i alla fall inte hårdrock.

När jag såg Iron Maiden på Hovet för drygt 20 år sedan var vi väl en sisådär 6 000 fans där.
Det var hur-stort-som-helst.
ALLA var verkligen där. Det kunde inte bli större.
Häromveckan sålde samma grupp, samma bandmedlemmar och fortfarande samma låtar typ 100 000 biljetter på två timmar till konserter i Sthlm och GBG.

Jag är både förundrad och fascinerad.
Men det (be)visar också att jag var före min tid.
Jag fick mig en dos nostalgi i lördagskväll på Arenan när jag bevittnade tyska hårdrockbandet Helloween.
De bästa låtarna var klassikerna som jag upplevde live när jag såg gruppen förra gången, för över 20 år sedan.

En sak reagerade jag dock över. Publiken.
Av de cirka 2 600 på Arenan kan omöjligt fler än 2,3 procent varit från Stockholm.
Det var extremt länge sedan jag hörde så många dialekter på ett och samma ställe.

Jag som dessutom "älskar" att titta på människor fick mer än min beskärda del.
På "min tid" såg alla ungefär likadana ut. Jeansjacka alternativt jeansväst full med tygmärken och en hårdrockströja och vi såg alla mer eller mindre bra och normala ut.
Det är i alla fall vad jag minns.
I lördags fick man prov på alla delar av samhällets... ja, (gissar jag) skikt som inte är det övre.

Knappt hälften såg ut som om de var på maskerad. Den andra knappa hälften såg ut som de rymt från något slags hem.
De återstående få... såg ut som hårdrockare.

"Mannen som lanserade tifokulturen i Sverige", men som helst vill öppna hårdrocksbutik i Belgrad, trodde att cirka sju procent av de på Arenan i bästa fall kunde betecknas som "normala".
Jag gissade på fem procent.
Vi hade ingen utomstående oberoende som kunde avgöra eller bedöma, så vi svävar fortfarande i ovisshet vem av oss som var närmast.

Det vi båda var rörande överens om dock var att kvällens största artister var två dalmasar.
Den var klädd som Jack Sparrow med pirathatt och linné och satt i entréhallen hela konserten pratandes med sina gravt överförfriskade vänner.

Den andre dalmasen satt med i samma gäng större delen av tiden.
Han hade Motley Crue-tröja, ett par obeskrivligt fula lackade kängor, eldsflammor tatuerade på både underarmarna och - kronan på verket - ett par stretch-leopardsbyxor som var för små och bara nådde strax över nedre halvan av hans breda bakdel.
Killen vägde dessutom typ 120 kilo.
Ja, ni kan tänka er synen.
Obeskrivligt. Värdsklass. Yes, you name it.

Världsklass var också den episod som en annan kille råkade ut för i fredags.
På en privat fest på ett hyrt fik på Essingen - av alla ställen - nekades han framåt småtimmarna att förtära mer alkohol.
"Överserverad"... var motiveringen av damen som agerade bartender.

Frågan är om jag ens skulle komma på en sådan händelse om jag skulle skapa någon slags fiktiv story.
Överserverad på något etablerat ställe inne i stan... ja, men tänk er själva...
... lilla, trötta, tysta Essingen, ett privat party på ett lokalt frukostfik som inte har öppet för allmänheten på kvällarna och som dessutom saknar serveringstillstånd.
Under dessa omständigheter fick alltså killen "domen": överserverad.

Man tror inte att det är sant.
Men det är det, jag var nämligen där själv.
Min teori till orsaken för detta, minst sagt, hårda beslut är att ägarinnan till fiket, tillika tillfällig bartender, helt enkelt var trött och ville gå hem.
Så blev det också. Efter denna mindre lustiga händelse bröt de kvarvarande gästerna upp.
Att anklaga någon för överservering gynnar inte alltid affärerna.

Vänsterpatrask har varit ute på gatorna igen. Den här gången i Salem och det slutade som vanligt; vandalisering, attacker på poliser och den här gången också anlagda bränder på skolor samt påföljande stenkastning på brandkåren.
Hur skadade i huvudet är dessa parasiter egentligen?
Människor är de i alla fall inte... människor kastar nämligen inte sten på brandkåren.

Och NÄR ska det svenska samhället ta i med hårdhandskarna mot dessa drägg?
Mitt råd är enkelt; skicka den svenska polisen på utbildning till Moskva.
Där kan myndigheterna ta hand om demonstranter som inte "sköter sig" och den förste som kastar en sten eller en flaska... har gjort det för sista gången.
Jag har ingen annan önskan att detsamma skedde i Sverige.
Tänk vad skattekronor som skulle sparas.

Andra bloggar om: Helloween, hårdrock, Arenan, Iron Maiden, Jack Sparrow, överserverad, Essingen, fik, vänsterdrägg, demonstranter, Moskva, Salem.

7/12: Flygkaos med ryska brottarlandslaget. Nytt rekord till Sheremetyevo

7 December 2007:

Det känns rätt tröstlöst att flyga från Sheremetyevo-fplygplatsen numera när indiern är borta.
Jag var åter tvungen att stanna till vid väggen som var indierns hem i över ett år.
Undrar vad som hände med honom.
Fick han komma till Europa? Eller tog han sitt förnuft till fånga och återvända till Indien, trots att han hade "vissa problem" där?

Aeroflotkärran till Stockholm har ny tidtabell.
Avgång 08.55.
Det är mördande tidigt för en morgontrött människa som jag, men inget ont som inte för något gott med sig.
Det är säkert tio år sedan jag senast tog mig så snabbt till Sheremetyevo från stan. 26 minuter.
Det är overkligt snabbt i Moskva anno 2007.

Stockholm var gate 12. I alla fall enligt mitt boardingkort, men väl där stod det Riga på TV-skärmen.
Efter en stund började också ordet "boarding" blinka.
Det gällde alltså Stockholm, men trots att någon uppenbarligen tryckt på en knapp på datorn så att "boarding" började blinka kunde denna person inte knappa in Stockholm istället för Riga.

Det är inget ovanligt.
Trots alla olje- och gasmiljoner så är det oerhört många alldagliga och sunda-förnuft saker som inte funkar.
Jag har min teori varför. Eller teori... jag vet varför.

På tal om flyg. Produktionsbolagschefen och The Eagle hade händelserik dag när de lämnade Moskva förra veckan.
Först fick de med sig en homosexuell Hugo Boss-chef till fel flygplats.
När de sedan äntrade planet så hamnade de mitt bland ryska brottningslandslaget, som var på väg till Haparanda.
Det blev en helt normal rysk flygtur med ryssar.

Brottarna pratade i mobiltelefon hela tiden, vägrade sätta sig på sina platser, knäppte inte bältena och när planet skulle lämna gaten så pratade alla fortfarande i mobiltelefon.
Produktionsbolagschefen och The Eagle tyckte uppriktigt synd om de två homosexuella stewarderna (heter "steward så i plural?) som hade oturen att jobba där bak på den här flighten.
Drygt 20 minuter försenad kunde maskinen till slut taxa ut från gaten sedan man fått någorlunda ordning på ryssarna.

Under resan var det som en vanlig rysk resa. Ingen kunde sitta still, skrik istället för prat och drickande av medhavd sprit.
När planet sedan länge börjat nedstigningen mot Arlanda och nådde "mobiltelefonräckvidd" började plötsligt en mobiltelefon ringa.
I detta läge stänger inte ryssar av mobiltelefonen, utan svarar och börjar prata, trots att de befinner sig i ett flygplan.

Samtalet blev dock framför allt en signal för hela brottningslandslaget att ta upp sina mobiltelefoner och börja ringa.
De två homosexuella stewardsen (heter det kanske så i plural?) fick nu gå sina livs garanterat tuffaste match.
Ni som sett Alexander Karelin vet också att ryska brottare inte direkt är de minsta personerna.

De två upprivna och frustrerade flygvärdarna (eller heter det flygvärdinnor även om manliga stewards?) gjorde nu allt för få ryssarna att sluta prata i mobiltelefon, sätta sig på sina platser och ta på sig sina säkerhetsbälten.
De flesta hade dessutom extraband på sina bälten... eftersom ja, ryska brottare är rätt stora.
Ett vädjande till ledaren för truppen hjälpte inte heller.
Han satt nämligen också och knappade på sin mobiltelefon utan att sätta på sig sitt bälte med dubbelt bälte kring sin bastanta hydda.

Störst problem hade kabinpersonalen (så kan man också kalla dem) med den absolut störste och tyngste av brottarna, enligt Produktionsbolagschefen och The Eagle måste han tävla i Supertungvikt.
När planet var nära landning tröttnade denne till slut på personalens tjat om mobiltelefon och säkerhetsbälte och hotade en av de vilt kämpande stewardsen med att bryta av honom armen.
Homosexuella personer är i vanliga fall snälla, timida och vänliga människor, men inför hotet att få armen avbruten av en rysk brottare var till slut denne tvungen att ta till andra metoder.
I det här fallet att tillkalla polis via kaptenen.

När planet landade stod det kvar på plattan åtskilliga minuter för vänta in polisens ankomst till gaten.
Hur det hela slutade vet jag inte, men enligt personalen skulle åtminstone vissa av brottarna få omedelbart förbud att flyga med SAS i framtiden.
Hur, eller om dessa, togs sig till Haparanda förtäljer inte historien.

Det här är för övrigt en helt ordinär rysk upplevelse. Inte alls iögonfallande. Jag kan berätta hur-många-som-helst liknande historier.

Själv flög jag naturligtvis med Aeroflot idag. Det är jag j-vligt glad för.
Halva turen gick nämligen genom sådan sanslös turbulens att till och med jag tyckte att det var obehagligt.
Då har ändå Aeroflot Airbuskärror.
Jag vill inte tänka på hur det skulle varit om jag suttit i någon av skräpbolaget SAS:s papperssvalor, MD89 eller vad stenåldersmaskinerna heter.

Andra bloggar om: brottning, Ryssland, Moskva, SAS, Aeroflot, flygplats

2/12: Ryska valet en parodi. Nedbruten Hugo Boss-snubbe. Sverige går enkelt vidare.

2 December 2007:

Ledsen kära läsare att jag varit borta en stund, men det har varit lite födelsedagar, krogöppningar och annat som tagit min dyrbara tid i anspråk.
Det ska inte återupprepas.

Det var val i Ryssland idag och det blev som väntat en mycket välregisserad historia.
Vladimir Putins parti, Enade Ryssland, vann en storseger.
Naturligtvis vann inte partiet med "sovjetisk marginal", eftersom det inte hade sett bra ut, men lika självklart vann Enade Ryssland så stort att man nu har absolut majoritet i Duman.

Alla som är här mycket och kan Ryssland vet och inser att valet har varit en parodi på demokrati.
Och det är det som är synd.
Putin är så populär, ryssar i gemen är så kuvade och opposition är tystad och krossad, att Enade Ryssland hade vunnit valet enkelt även om man låtit oppositionspolitiker som Garri Kasparov och Boris Nemtsov och även kommunisterna kampanja rättvist och demokratiskt.

Tänk så mycket Ryssland hade vunnit på det.
Låta Putin vinna demokratiskt och schysst istället för på detta farsartade sätt som bara lämnar en fadd eftersmak eftersom hela världen vet hur det gick till och hela världen vet att propagandan om att "utländska krafter vill skapa oro i Ryssland" inte är annat än just propaganda.
"Världen" vill i själva verket se ett demokratiskt Ryssland och "utländska krafter" har inget emot Putin.

Nåväl, det har varit kallt rätt länge här nu och konstaterar åter att Vasilijkatedralen på Röda Torget gör sig inte lika bra på vintern som på sommaren. Detta på tal om något helt annat.

"Riskkapitalisten", har rest till Ryssland i 16 år. Man kan dock tro att han aldrig varit här förr.
Jag vet inte hur man annars kan tolka att hans så kallade "planering" häromveckan på grund av visumhanteringsprocesser, koll-på-eget-pass, flygtider, etc. var så "imponerande" att han enbart kunde tillbringa en natt i stan.
Han landade i Moskva typ klockan 18.00 på kvällen, satt "Moskvatid" i bilköer in till stan och flög härifrån klockan 09.00 morgonen efter.
En sannerligen intensiv vistelse, i synnerhet eftersom han dessutom hann med att inmundiga en del ädlare drycker.

Produktionsbolagschefen och The Eagle (ni vet han som sadlade om från affärsman till att mest vara engagerad i dagiskollektiv, men åter blivit affärsmän) avlade en vistelse i Moskva förra veckan.
De fick också vara med om en del.
När de skulle åka till flygplatsen från hotellet frågade en homosexuell chef för Hugo Boss om han fick åka med deras taxi till flygplatsen eftersom dennes bil inte dykt upp och tiden började bli knapp.

Produktionsbolagschefen och The Eagle, som är snälla människor, ville naturligtvis hjälpa en människa i halvnöd.
Som bekant, så tar det ansenlig tid att åka till Sheremetyevoflygplatsen i Moskvatrafiken och när bilen med de tre närmade sig flygplatsavfarten reagerade den homosexuelle Hugo Boss-chefen och utbrast:
"Men det här är inte Domodedovoflygplatsen"?!

Det sista Produktionsbolagschefen och The Eagle såg av Hugo Boss-snubben var att han satt i samma taxi tillbaka till stan.
För till Domodedovo lär han inte hunnit.

Det som gör historien extra rolig är att taxichauffören i fråga är Moskvas i särklass största artist.
En man i 55-årsåldern som...
... lärt sig sin - riktigt bra - engelska genom att titta på amerikanska filmer,
... som pratar OAVBRUTET,
... som upprepar ALLT han säger minst tre gånger för att försäkra sig om att budskapet gått fram.

Man klarar inte mer än MAX två timmar i samma bil med denna taxichaufför.
Tro mig. Jag vet nämligen.
Hugo Boss-snubben är sannolikt en nedbruten man idag.
Det må vara en sak att vara så klantig att han inte, trots att han varit i Ryssland mycket, inte reagerade på att han var på väg till fel flygplats.
Men efter minst fyra timmar i en bil tillsammans med Moskvas största artist är man ett ämne för en hel läkarkongress.

Jag älskar fotbollslottningar och dagens i Luzern gjorde mig inte besviken.
Föga förvånade fick ena värdnationen Schweiz en relativ enkel lottning och den andra, Österrike, ett "derby" mot Tyskland.
Och som vanligt hade Lagerbäck en sanslös tur.

Ett Grekland som inte gör om sitt EM från 2004, ett Spanien som aldrig lyckas i turneringar och ett Ryssland vars spelare inte har hjärtat i landslaget... är så nära uttrycket "drömlottning" man kan komma.

Andra bloggar om: Ryssland, Moskva, val, Putin, Enade Ryssland, Hugo Boss, homosexuell, EM, lottning, Schweiz, Österrike.