There´s only one B in Brest.

Som liten parvel "lärde" jag mig att Europa var området mellan Brest och Brest. Alltså Brest vid franska Atlantkusten och Brest i Vitryssland, som då var gräns mellan Polen och Sovjet. Det här var mitten på 70-talet när någon intalade mig detta om Europa. Inte så långt senare blev jag vis nog att själv konstatera att Europa minsann sträckte sig ändå bort till Ural.
Den här sidan handlar om allt möjligt från Brest till bortom Brest.

7/5: "Smidighet", handtorkar och Dallas-tittande


7 May 2007:

Ishockey-VM pågår för fullt och igår vann Sverige enkelt (nåja) mot Finland. Målvakten Johan Backlund var lysande och eftersom även en keeper ingår i laget var segern rättvis. När Finlands burväktare dessutom kastade in en puck i egen balja... ja, då var det inget att säga om.

Det mest spännande under matchen var att följa en rysk polis fullkomligt obegripliga envishet att visa vem som bestämmer.
En italienare satt på läktaren med en Canonkamera och för att få bättre bilder flyttade han ner tre bänkrader till den första raden.
Jag förstod det direkt att det här skulle bli ett bevis på "rysk smidighet". Mycket riktigt så gillade inte konstapeln italienarens förflyttning. Man riktigt såg i ansiktet på honom "Det här är min läktare och här görs inget utan mitt godkännande".

Ordningsmaktens representant gestikulerande och satte igång en scen. All heder åt italienaren dock som inte vek sig utan tjafsade emot.
Efter cirka fem minuter och tillkallade arrangörer så avgick italienaren med segern. Konstapeln agerande är dock inget ovanligt. Det sker på i princip varenda fotbollsmatch.

Jag och "plåtslagaren" hade också roligt åt "the mens room" utanför vår sektion.
Splitterny arena, men enbart fyra handtorkar som ska täcka 45 pissoarer och åtta toaletter. Dessutom är handtorkarna av sämsta kvalité.
Jag vet detta, eftersom handtorkar är ett av mina många udda intressen och jag "samlar" på dem och betygsätter dem. Jag ska någon gång skriva en bok om mina betygsatta handtorkar runt om i världen.

I övrigt är jag inne i en tung period av Dallas-tittande just nu. Ni vet världens bästa TV-serie genom tiderna.
Jag tillhör den skaran människor som sett alla Dallas-avsnitt, inte bara en gång utan två gånger.
Jag har nu kommit en bit in på säsong fyra och den minnesgode vet att säsong tre avslutades med att JR Ewing blev skjuten på kontoret.

När det väl begav sig, så följde en hel sommar av spekulationer vem den skyldige var. Jag mindes naturligtvis att Sue Ellens syster Christine var den skyldiga, men jag väntade inte på att få detta bekräftat utan följde upp med att titta på de nio första avsnitten av säsong fyra innan jag gick och lade mig klockan sju på morgonen.
Som ni förstår har jag en del att beta av, eftersom jag måste titta på alla 13 säsongerna, men jag njuter varje sekund av att se Pamela Ewing, Punk Anderson, Ray Krebbs och hans rutiga skjortor, JR Ewing ofattbara elakheter och Sue Ellens fantastiska skådespelande.

En av favoriterna häromnatten, var när JR fick reda på Ray Krebbs var Jocks son och således JR:s halvbror.
Fantastisk TV-underhållning.

Gissar att det inte direkt var utbildade människor eller Frankrikes framtid som startade kravaller i Paris i natt efter Sarkozys seger.
Tack gode gud för den segern, förresten.

Jag ska resa med SAS idag. Ni som läsaren denna blogg vet att det innebär problem.

Andra bloggar om: , , , , , , , Andra bloggar om:

No comments: